Västervik känner av lärarbristen

På måndagen startade skolan för de flesta elever i Västerviks kommun. En skola som för närvarande är hårt ansatt av bristen på behöriga lärare. Västervik är inget undantag, men vakanserna relativt få och andelen obehöriga lägre än i närliggande kommuner.

Magnus Bengtsson, barn- och utbildningschef.

Magnus Bengtsson, barn- och utbildningschef.

Foto: Marie Kerrolf

Utbildning2016-08-23 06:00

Låt oss först reda ut begreppet ”obehörig”. Rapporterna kan i bland ge bilden av att landets skolor svämmar över av lärare som helt saknar utbildning och erfarenhet. Men det är inte riktigt sant.

– En obehörig lärare kan vara allt från en person som helt saknar lärarutbildning till en erfaren lärare med lärarlegitimation – fast i ett närliggande ämne. Många som vi beskriver som obehöriga är skickliga och har jobbat jättelänge, berättar Magnus Bengtsson, barn- och utbildningschef på Västerviks kommun.

Lagstiftningen runt lärarutbildning och kompetens är ändå tydlig och kommunen gör det den kan för att skolorna så långt möjligt ska kunna besätta tjänsterna med lärare med rätt behörighet.

I de fall det inte går att lösa vakanserna utan att tillsätta obehöriga lärare, finns det många saker som görs för att det inte ska bli någon kvalitetsskillnad för eleverna.

– Lärarjobbet är inte längre lika mycket av ett ensamjobb. Vi jobbar tillsammans i arbetslag där både behöriga och obehöriga lärare och rektorer ingår så att alla kan få det stöd som behövs. Betygssättningen sker i samråd med legitimerade lärare och rektorer, berättar Magnus Bengtsson.

Ewa Myhrén, utvecklingsledare på barn- och utbildningskontoret, berättar att förvaltningen en gång per termin bjuder in till möten där lärarna, både behöriga och obehöriga, har en möjlighet att träffas och diskutera betygsfrågor.

– Vi diskuterar hur betygssättningen går till och vad skollagen och våra styrdokument säger. Vid sex tillfällen per år träffas också lärare för att bedöma ämnesproven för att vi ska få en likvärdig skola i hela kommunen.

Anne Uhlán, HR-specialist på kommunen, berättar att det i dag finns ungefär 40 lärare – eller tio procent av hela kommunens lärarkår – som räknas som obehöriga. Hon förklarar också att det är lättare att få tag på behöriga lärare till gymnasiet än till grundskolan. Och även om lärarbristen märks även i Västervik, upplever man från barn- och utbildningskontorets sida inte att man haft svårare än tidigare år att rekrytera.

– Snarare tvärtom. Vi har haft fler behöriga sökande än förra året, säger Anne Uhlán.

För att attrahera lärare jobbar kommunen på flera sätt. Förutom traditionell annonsering deltar man på mässor och har en pedagogwebb där potentiella arbetssökande kan få mer information om kommunen. Man marknadsför Västervik för lärarstuderande som letar efter orter att förlägga sin praktik. Kommunen har också samarbeten med såväl Västervik Framåt som Campus för att få lärare att välja Västervik.

Annars handlar marknadsföringen, enligt Magnus Bengtsson, om att skapa så goda förutsättningar som möjligt för sina lärare. Med ämnesträffar, utvecklingsprojekt och en strävan att skapa en god arbetsmiljö.

– Vi vill att de ska känna att de kommer till en verksamhet som är framåt, där det finns skickliga pedagoger och utvecklingsmöjligheter.

Det är också argument som används för att hålla kvar lärarna när de väl är på plats.

– Jag tror att arbetsglädje och möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling är starka skäl till att vilja stanna kvar på sin arbetsplats, säger Ewa Myhrén.

Men självklart är även lönen viktig. Både för att locka lärare till kommunen och för att få dem att stanna kvar. Magnus Bengtsson medger att löneläget bland lärare i Västerviks kommun ligger något lägre än i grannkommunerna och berättar att politikerna i nästa års budget har avsatt medel just för en extra lönesatsning på lärarna.

Kommunens två friskolor konkurrerar också om både lärare och elever.

– Men jag vill inte tänka konkurrens. Vi har ett gemensamt ansvar för att det ska fungera så bra som möjligt för de elever som finns i kommunen, säger Magnus Bengtsson och får medhåll av sina kollegor som berättar om regelbundna samarbeten exempelvis med Alphaskolan när det gäller betygsbedömningar, men också att de deltagit i kompetensutveckling. Och som Ewa Myhrén beskriver, den rörlighet som kan uppstå.

– Precis som andra yrkesgrupper så byter lärare jobb ibland. Oavsett huvudman.

Tyck till!Klicka här för att komma till vårt formulär där du kan kommentera artikeln och ge tips på ytterligare infallsvinklar på temat lärarbrist!

Löner och vakanser

I Västervik fanns inför terminsstart fyra vakanta lärartjänster – två förskollärare, en fritidspedagog och en lärare. Samtliga i Västerviks tätort.

Snittlönen för en lärare i årskurserna F–6 är 28 845 kronor per månad och för en lärare i årskurserna 4–9 30 404 kronor per månad (exkl. lärare i estetiska och praktiska ämnen). Kommunen har ett 50-tal förstelärare som tidigare hade ett lönetillägg på 5 000 kr per månad. Sedan halvårsskiftet är detta inbakat i grundlönen, varför statistiken kan ge en missvisande bild av löneläget.

Oskarshamn hade veckan innan skolstart fem vakanta lärartjänster. För samtliga grundskollärare är snittlönen 32 587 kronor per månad.

I Vimmerby är medianlönen för en lärare i årskurserna 1–7 29 075 kronor 2016. Medianlönen för lärare i årskurserna 4–9 är 31 200 kronor.

Tyck till!

Klicka här för att kommentera artikeln eller ge tips på ytterligare infallsvinklar på temat lärarbrist.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om