Sydstatsbaser bakom Trumps veto

Försvarsbudgeten innehöll krav pĂ„ att militĂ€rbaser som namngetts efter sydstatsgeneraler – för mĂ„nga i USA en symbol för rasism och segregation – skulle döpas om. Det gillade inte president Donald Trump och lade in sitt veto. Nu har över 100 av hans partikamrater röstat för att hĂ€va vetot.

President Donald Trump med sin fru Melania Trump pÄ en bild tagen den 23 december.

President Donald Trump med sin fru Melania Trump pÄ en bild tagen den 23 december.

Foto: Evan Vucci/AP/TT

Arbetsmarknad2020-12-29 00:20

Omröstningen i representanthuset slutade 322-87 och föll dÀrmed inom ramarna för den tvÄ tredjedelsmajoritet som krÀvs för att köra över ett presidentveto. Vid sidan av demokraterna röstade 109 republikaner för att hÀva Trumps beslut och ge grönt ljus för försvarsbudgeten.

– FörĂ€ndring behövs. Vi Ă€r (Abraham) Lincolns parti, partiet som avskaffade slaveriet. . . Vi borde stĂ„ pĂ„ rĂ€tt sida i den hĂ€r frĂ„gan, förklarade Trumps partikamrat, kongressledamoten Don Bacon frĂ„n Nebraska, tidigare i Ă„r sin instĂ€llning för tidningen The New York Times.

Skydd för sociala medier?

Vid sidan av namnÀndringen vill den avgÄende presidenten fÄ till en skrivning om upphÀvt juridiskt skydd för sociala medier i försvarsbudgeten. Skyddet, kallat Section 230, innebÀr att bolag som Twitter inte kan stÀmmas för inlÀgg som anvÀndare gör.

Trump har utmÄlat Section 230 som farlig, ett allvarligt hot mot nationell sÀkerhet och valsÀkerhet, och kallat skrivningen för ett "nÀringslivets socialbidrag", rapporterar webbtidningen Politico.

Den 740 miljarder dollar (nĂ€ra 6 100 miljarder kronor) tunga försvarsbudgeten innehĂ„ller dock Ă€ven löneökningar för USA:s miljontals försvarsanstĂ€llda, en frĂ„ga som traditionellt legat Republikanerna varmt om hjĂ€rtat. FrĂ„gan gĂ„r nu vidare till senaten dĂ€r det Ă€r oklart om den majoritet som krĂ€vs för att hĂ€va vetot gĂ„r att samla. Sker det blir försvarsbudgeten det första av Trumps nio veton som kongressen kör över.

Större checkar

Vid representanthusets möte skedde ocksÄ det ovanliga att Demokraterna bildade allians med president Trump för att höja checkbeloppet i det coronastödpaket som presidenten hÀromdagen till slut skrev under.

Kongressens demokrater och republikaner enades redan den 21 december om det kolossala paketet pĂ„ 900 miljarder dollar (drygt 7 400 miljarder kronor). Trump vĂ€ntade dock till i mĂ„ndags med att skriva under lagstiftningen, vilket gjorde att statsapparaten hotades av nedstĂ€ngning. Vid ett tillfĂ€lle kallade han stödpaketet för en skamflĂ€ck.

Detta frĂ€mst eftersom presidenten ansĂ„g att beloppet pĂ„ 600 dollar, som nĂ€stan alla skattebetalande amerikaner ska tilldelas genom paketet, var för lĂ„gt. Trump krĂ€vde minst 2 000 dollar.

I den frĂ„gan fĂ„r han medhĂ„ll av Demokraterna, som styr representanthuset och som lĂ€nge har velat ha det högre beloppet – och nu har röstat för det.

Tror pÄ kompromiss

Även denna frĂ„ga hamnar nu i senaten, dĂ€r Republikanerna har majoriteten. MĂ„nga republikaner Ă€r dock emot att höja beloppet pĂ„ checkarna och det Ă€r oklart om Trump kan fĂ„ dem att Ă€ndra sig.

Republikanernas majoritetsledare Mitch McConnell, sÀger att senaten ska rösta om försvarsbudgetens öde pÄ onsdagen.

För de demokratiska senatorerna Ă€r det antagligen enkla beslut – ja till att upphĂ€va vetot mot försvarsbudgeten och ja till det högre checkbeloppet. Men deras republikanska kollegor mĂ„ste förhĂ„lla sig till Trumps trogna vĂ€ljarkĂ„r, enligt David Prindle, professor i statsvetenskap vid University of Texas.

DÀrför kan han tÀnka sig att det blir en kompromiss med presidenten, vilket skulle kunna resultera i att ett nytt förslag mÄste godkÀnnas av bÄda kamrarna.

– Republikaner, bĂ„de i representanthuset och senaten, Ă€r oroliga för att om man gĂ„r emot honom (Trump) sĂ„ kommer man straffas i nĂ€sta val. Man kan dĂ€rför inte förlita sig pĂ„ att de som röstade för försvarsbudgeten första gĂ„ngen kommer att rösta för att upphĂ€va vetot, sĂ€ger han till TT.

– För att upphĂ€va vetot krĂ€vs 19 republikaner. Om jag tvingas gissa pĂ„ vilka det skulle kunna vara tror jag att det Ă€r de som Ă€r nyvalda, som stĂ„r inför omval först om sex Ă„r.

Fakta: USA:s kongress

Kongressen Àr den federala lagstiftande församlingen i USA med sÀte i Capitolium i huvudstaden Washington DC.

BestÄr av senaten med 100 ledamöter, tvÄ frÄn varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmÀngd.

I nulÀget har Republikanerna majoriteten i senaten med 52 ledamöter. Demokraterna styr i representanthuset med 233 ledamöter.

Ledamöterna i representanthuset gÄr till val vartannat Är. Senatorerna vÀljs pÄ sex Är (vartannat Är löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkÀnner ministrar och andra höga tjÀnstemÀn. Federala tjÀnstemÀn, inklusive presidenten, och domare kan avsÀttas av kongressen genom riksrÀtt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkÀnnas av Högsta domstolen.

KĂ€lla: Representanthuset och senaten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!