Nobelpristagare om regimen: Terror mot folket

Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj skyddas av diplomater, sedan hon larmat om okÀnda maskerade mÀn vid hennes bostad. Ledande oppositionspolitiker i Belarus grips nu en efter en.
–Det som hĂ€nder nu Ă€r terror mot folket, sĂ€ger Aleksijevitj.

Oppositionspolitikern Maksim Znak. Arkivbild.

Oppositionspolitikern Maksim Znak. Arkivbild.

Foto: Fotograf saknas!

Brott & Straff2020-09-09 09:05

De maskerade mÀnnen dök upp utanför författarens lÀgenhet tidigt pÄ onsdagen, sÀger Aleksijevitjs svenske förlÀggare Ola Wallin till TT.

– VĂ„r översĂ€ttare pratade med henne pĂ„ telefon flera gĂ„nger under förmiddagen. Sista gĂ„ngen var Svetlana lĂ„gmĂ€ld och sade att "mĂ€n i svarta masker Ă€r hĂ€r", förmodligen utanför dörren.

En efter en har ledarpersonerna för oppositionen i Belarus försvunnit, gripits eller tvingats lÀmna landet under oklara former. Detta sedan protester mot president Aleksandr Lukasjenko bröt ut efter det kraftigt ifrÄgasatta presidentvalet i augusti.

– Det fanns risk för att ocksĂ„ Svetlana Aleksijevitj skulle försvinna, sĂ€ger utrikesminister Ann Linde (S) till TT.

Skyddad av diplomater

Enligt Linde kontaktade Aleksijevitj flera av sina vÀnner i Sverige och tog kontakt med svenska ambassaden för att fÄ hjÀlp nÀr det började knacka och ringa pÄ dörren.

– DĂ„ Ă„kte svenska ambassadens diplomater tillsammans med bland andra en diplomat frĂ„n Litauen dit för att skydda henne. De sitter nu hemma hos henne för att se till att ingenting hĂ€nder, sĂ€ger Linde.

Aleksijevitj uppmanade ocksĂ„ sina anhĂ€ngare och journalister att komma dit – och blev hörsammad.

– Det som hĂ€nder nu Ă€r terror mot folket, sĂ€ger Aleksijevitj frĂ„n sin lĂ€genhet enligt nyhetsbyrĂ„n Reuters.

– Vi mĂ„ste stĂ„ enade och inte ge upp vĂ„ra mĂ„l. Det finns en risk att vi kommer att förlora vĂ„rt land, fortsĂ€tter hon.

Svenska Akademien ger i ett uttalande sitt stöd till Aleksijevitj.

"Svenska Akademien följer med bestörtning utvecklingen kring Svetlana Aleksijevitj, en Nobelpristagare med lÀsare över hela vÀrlden. Vi Àr angelÀgna om Aleksijevitjs sÀkerhet och förvÀntar oss att hennes medborgerliga rÀttigheter respekteras", skriver dess stÀndige sekreterare Mats Malm till TT.

"Orolig för sin sÀkerhet"

PÄ nytagna bilder frÄn sitt hem ler Svetlana Aleksijevitj nÀr hon öppnar dörren. Men Dmitri Plax, författare och personlig vÀn till Aleksijevitj, sÀger att hon inte kÀnner sig trygg.

– Hon Ă€r orolig för sin sĂ€kerhet, inte minst eftersom hon Ă€r ganska gammal och inte sĂ„ frisk.

Tidigare under dagen greps advokaten Maksim Znak, som precis som Aleksijevitj Ă€r medlem i det samordningsrĂ„d som bildats av oppositionen. Han misstĂ€nks för brott mot rikets sĂ€kerhet, bland annat genom att "destabilisera landet", uppger rĂ€ttsmyndigheter i Minsk. Även den framtrĂ€dande oppositionspolitikern Maria Kolesnikova misstĂ€nks för brott mot rikets sĂ€kerhet. Hon greps vid grĂ€nsen mot Ukraina sedan hon rivit sönder sitt pass för att hindra myndigheterna frĂ„n att deportera henne.

– Maria Ă€r vid gott mod, sĂ€ger hennes advokat Lyudmila Kazak till AFP.

Fredliga protester

Oppositionskandidaten Svetlana Tichanovskaja befinner sig i exil i Litauen sedan presidentvalet. Hon uppmanar till fortsatt fredliga protester, trots rapporter om omfattande vÄld frÄn regimens sida.

– Jag anser att det Ă€r omöjligt att bekĂ€mpa vĂ„ld nĂ€r man anvĂ€nder vĂ„ld, sĂ€ger hon enligt Reuters under ett besök i Polen pĂ„ onsdagen.

Endast en av sju medlemmar i samordningsrĂ„dets ledning, med syfte att bana vĂ€g för ett fredligt maktskifte, Ă€r fortfarande fri och i Belarus – 72-Ă„riga Aleksijevitj.

Ann Linde, som följt dramatiken i Minsk under onsdagens möte med sina baltiska och nordiska kollegor i Tallinn, sÀger att man krÀver att de fÀngslade slÀpps.

– Det fanns stor upprördhet och stor enighet hos alla Ă„tta lĂ€nder och utrikesministrar i dag, sĂ€ger Linde.

RĂ€ttad: I en tidigare version hade Ola Wallin fel titel.

Fakta: Svetlana Aleksijevitj

Föddes 1948 i vÀstra Ukraina och flyttade sedan till en by i östra Belarus. FörÀldrarna var lÀrare, och hÀngivna Sovjetmedborgare, kritiska till dotterns böcker.

Utbildade sig till journalist. Inledde pĂ„ 1970-talet sitt arbete med att intervjua och samla röster till de fem böckerna i "Utopins historia", sammanlagt 2 267 sidor. Debutboken, "Kriget har inget kvinnligt ansikte", kom 1984 och kunde först efter perestrojkan tryckas i ocensurerat skick. Den berĂ€ttar om kvinnorna som stred för röda armĂ©n under andra vĂ€rldskriget. "De sista vittnena" frĂ„n 1985 handlar om samma period, men hĂ€r lĂ„ter Aleksijevitj dem som var barn under kriget komma till tals.

2015 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur för sina "mÄngstÀmmiga verk, ett monument över lidande och mod i vÄr tid", enligt Svenska akademiens prismotivering.

2001 till 2011 levde hon i exil (bland annat som fristadsförfattare i Göteborg) pÄ grund av trakasserierna frÄn de statliga medierna och Aleksandr Lukasjenkos regim. Hon flyttade tillbaka till Minsk 2011.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!