Hon tror på genombrott om asylpakt

Torsdag är den tilltänkta D-dagen för den europeiska migrationen. Då är i alla fall förhoppningen att ministerrådets ordförandeland Sverige, på ett ministermöte i Luxemburg, ska få i land huvuddelarna av EU-kommissionens stora asyl- och migrationspakt från hösten 2020.

Oenigheten bland EU-länderna har länge varit stor, framför allt mellan länder i syd och länder i öst. De ena vill ha hjälp med att ta hand om den stora mängden nyanlända. De andra vill absolut inte se någon tvingande omfördelning till sig.

Frågan är om man nu kan enas om en kompromiss där alla lovar att hjälpa till, men inte nödvändigtvis genom att ta emot varken flyktingar eller migranter. I stället ska man kunna bidra med personal och utrustning – eller bara rena pengar.

"Välbalanserat"

Summor på upp till en kvarts miljon kronor för varje migrant som ett land inte tar hand om har nämnts i sammanhanget.

EU-kommissionen är uppenbarligen positiv, även om migrationsansvariga Ylva Johansson uttalar sig försiktigt.

– Det här är ett förslag från det svenska ordförandeskapet. Vi hade inga sådana siffror i mitt förslag. Men det som ligger på bordet nu är välbalanserat. Det kan behöva vissa små justeringar, men i allmänhet är det balanserat, säger Johansson på en presskonferens i Bryssel, där hon betonar vikten av att alla bidrar.

– Vårt förslag handlar inte om obligatorisk omfördelning, utan om obligatorisk solidaritet. Medlemsländerna kan välja. Men solidariteten måste vara obligatorisk. Man kan inte be vissa länder om att omfördela, medan andra inte gör någonting, säger Johansson.

Extramöte?

Diskussioner mellan EU-länderna pågår in i det sista inför ministermötet i Luxemburg på torsdag. Mycket hänger på om det går att få ett ja från alla de tre största länderna: Tyskland, Frankrike och Italien.

Enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe finns det redan en reservplan som går ut på att kalla in till ett extrainsatt ministermöte senare i juni, om ingen uppgörelse kan nås nu.

När – och om – medlemsländerna kommer överens återstår sedan fortsatta förhandlingar för att också få ett ja från EU-parlamentet.

Målet är att alla ska kunna godkänna de nya reglerna under inledningen av 2024.

– När vi hjälper varandra är vi vinnare, anser Ylva Johansson.