Nya varningar från EU till Belarus

I sitt gemensamma uttalande efter veckans toppmöte har tonen skärpts rejält, jämfört med vad som planerades på förhand.

"EU kommer att fortsätta kontra mot den pågående hybridattack som dragits igång av den belarusiska regimen, inklusive genom att anta ytterligare restriktiva åtgärder mot personer och juridiska enheter", konstateras bland annat.

Dessutom får EU-kommissionen i uppdrag att föreslå "nödvändiga förändringar av EU:s juridiska ramverk och konkreta åtgärder, med tillräckligt ekonomiskt stöd, för att garantera ett omedelbart och lämpligt svar i enlighet med EU-rätt och internationella åtaganden", skriver stats- och regeringscheferna i Bryssel.

– Vi är väldigt oroliga över situationen vid gränsen mot Belarus. Vi kommer att hålla uppe trycket på (Belarus president Aleksandr) Lukasjenko-regimen, lovar kommissionsordförande Ursula von der Leyen på presskonferensen efter toppmötet.

"Steg framåt"

Bra, tycker Gitanas Nauseda, president i Litauen, som är ett av de utsatta grannländerna till Belarus.

"Brett stöd för att EU:s juridiska ramverk måste anpassas till den nya verkligheten. Det är ett ytterligare steg framåt för en bättre bevakad yttre gräns", skriver Nauseda på Twitter.

EU-gränsen mot Belarus har sedan i somras passerats av tusentals migranter från Mellanöstern och Afrika. EU anklagar öppet regimen i Minsk för att regissera det hela som en hämnd för sanktioner som riktats mot Belarus.

Ursula von der Leyen betonar samtidigt att det inte handlar om att straffa dem som utnyttjas av Belarus.

– De människor som används av Lukasjenko är offer. Vi måste hjälpa dem, fastslår von der Leyen.

Inte till murar

EU-pengar ska dessutom inte få gå till "taggtråd och murar".

– Jag var väldigt tydlig med att det sedan länge är kommissionens och EU-parlamentets åsikt att det inte kommer att bli någon betalning för taggtråd och murar, säger von der Leyen.

Polen är annars i full färd med att förbereda bygget av just en gränsmur mot grannlandet.

Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) vill inte gå in närmare på de polska planerna, men betonade redan före mötet att EU-gränsen måste värnas.

– När det här sker, när ett grannland till EU medvetet ser till att föra flyktingar till en gräns mot ett EU-land, då måste vi naturligtvis göra något för att skydda vår yttre gräns. Det tycker jag är fullt naturligt, sade han till TT på fredagsmorgonen.

Lång fredag

Diskussionen om migrationen och läget vid gränsen mot Belarus tog betydligt mer tid än väntat under fredagen. Först vid 15.30-tiden var mötet över.

Rådsordförande Charles Michel säger sig ändå ha en positiv känsla när det gäller att ena EU-länderna om migrationen – för första gången på länge.

– Jag har en känsla av att vi i dag har nått en möjlig öppning om att komma vidare under de närmaste månaderna. Kanske finns det nu ett utrymme för lite mer politisk vilja, säger Michel på presskonferensen.