Rysslandssyn skiljer röstande letter frÄn bulgarer

I Lettland rasar de ryssvÀnliga i opinionen. I Bulgarien vÀxer de. Skilda vÀrldar rÄder nÀr tvÄ europeiska motpoler gÄr till val.

Demonstrationer utanför Rysslands ambassad i Lettlands huvudstad Riga, i samband med det förnyade ryska angreppet pÄ Ukraina den 24 februari i Är.

Demonstrationer utanför Rysslands ambassad i Lettlands huvudstad Riga, i samband med det förnyade ryska angreppet pÄ Ukraina den 24 februari i Är.

Foto: Roman Koksarov/AP/TT

EU2022-09-30 07:50

USA-födde EU-parlamentsledamoten Krisjanis Karins var en rejÀl kompromiss nÀr han plockades hem till Lettland för att bli premiÀrminister efter valet 2018. Trots att han företrÀdde parlamentets minsta parti, högeralliansen JV (Ny enhet), blev det Karins som fick sy ihop en bred koalition av konservativa, liberaler och ytterhöger.

Nu har krislösningen blivit störst. JV Àr i solklar ledning inför Ärets parlamentsval pÄ lördag och med största sannolikhet fÄr Karins fortsÀtta pÄ sin post.

Mycket beror pÄ Rysslands krig i Ukraina. Lettland har inte glömt de mÄnga Ären under rysk dominans och Karins har stigit fram som en av de EU-ledare som skarpast fördömt de styrande i Kreml.

DÄlig harmoni

Samtidigt gÄr landets ryssvÀnliga partier i motsatt riktning. Socialdemokratiska Harmoni har i tio Ärs tid varit landets största, tack vare stöd frÄn den stora ryska minoriteten. Nu Àr partiet i spillror. Att ledningen kritiserat Kreml har inte hjÀlpt.

– MĂ„nga av vĂ„ra vĂ€ljare och medborgare tycker att det vore bĂ€ttre att hĂ„lla tyst, men den ryska ledningen agerar kriminellt, sade partiledaren Janis Urbanovics i februari.

MÄnga missnöjesröster mot regeringen vÀntas i stÀllet hamna hos populistiska ZZS, under ledning av korruptionsdömde veteranoligarken Aivars Lembergs.

FjÀrde valet

Medan de ryssvÀnliga har motvind i Lettland Àr lÀget tvÀrtom i EU-kollegan Bulgarien, som ocksÄ hÄller val under helgen.

AntivĂ€stpartiet Vazrazjdane (PĂ„nyttfödelse) har dragit fördel av de senaste Ă„rens politiska kaos med otaliga nyval och vĂ€ntas nu bli dubbelt sĂ„ stort som i valet för ett Ă„r sedan. Även förre premiĂ€r- och försvarsministern Stefan Janev, som i vĂ„ras fick sparken frĂ„n regeringen dĂ„ han inte ville kalla Rysslands krig för krig, hoppas pĂ„ en plats i parlamentet för nystartade ryssvĂ€nliga BV (Bulgarisk resning).

Valet pÄ söndag Àr det fjÀrde i Bulgarien pÄ kort tid och riskerar Äterigen att landa i stor oenighet. Högerpartiet Gerb lÀr bli största parti, men Àr tungt kritiserat för korruption och har svÄrt att hitta koalitionspartner. Liberala PP (Vi fortsÀtter förÀndringen) blev störst i senaste valet, men tappade sin regeringsmajoritet redan efter ett halvÄr.

Fakta: Lettland och Bulgarien

Lettland Àr till ytan ungefÀr dubbelt sÄ stort som SmÄland och har knappt tvÄ miljoner invÄnare. Omkring hÀlften bor i eller omkring huvudstaden Riga. Lettland blev medlem i Nato den 29 mars 2004 och i EU den 1 maj samma Är. Landet ingÄr i Schengenzonen och har euron som valuta sedan den 1 januari 2014. President Àr Egils Levits (född 1955), Àven om den frÀmsta makten ligger hos regeringen, under premiÀrminister Krisjanis Karins (född 1964).

Bulgarien Àr en fjÀrdedel sÄ stort som Sverige och har knappt sju miljoner invÄnare, varav 1,3 miljoner i huvudstaden Sofia. Bulgarien blev medlem i Nato den 29 mars 2004 och i EU den 1 januari 2007. Landet vÀntar fortfarande pÄ att accepteras som medlem i Schengen- och eurozonen. President Àr Rumen Radev (född 1963), Àven om den frÀmsta makten ligger hos regeringen, för nÀrvarande ett teknokratstyre under premiÀrminister Galab Donev (född 1967).

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!