Biden avslutar militÀr nÀrvaro i Afghanistan

USA:s president Joe Biden inleder de amerikanska truppernas tillbakadragande den 1 maj. De sista soldaterna ska ha lÀmnat före den 11 september.
–Men vi hĂ„ller talibanerna ansvariga för sina handlingar, varnar Biden i ett tv-sĂ€nt tal.Även Natos övriga medlemslĂ€nder gĂ„r till retrĂ€tt.

Antal stationerade soldater per mĂ„nad 2001–2021.

Antal stationerade soldater per mĂ„nad 2001–2021.

Foto: Johan HallnÀs/TT

Konflikter, krig & terrorism2021-04-14 23:22

President Biden tog upp en lapp ur fickan under det tv-sÀnda talet pÄ onsdagen:

– Jag har alltid med mig den hĂ€r noteringen. Den pĂ„minner mig om hur mĂ„nga amerikanska soldater som dött i Afghanistan, sade han nĂ€r han kungjorde beskedet om amerikansk retrĂ€tt.

– En fruktansvĂ€rd attack för 20 Ă„r sedan kan inte förklara varför vi ska vara kvar dĂ€r 2021. Det Ă€r dags att avsluta det Ă€ndlösa kriget. Flera av dem som strider i Afghanistan var inte ens födda nĂ€r insatsen inleddes.

Bara minuter efter att talet avslutats kom ett uttalande frÄn Nato, att Àven medlemslÀnderna inleder retrÀtten den 1 maj.

Men president Biden poÀngterade att USA inte gör en hastig retrÀtt, och att de amerikanska diplomatiska insatserna och det humanitÀra stödet fortsÀtter.

USA:s försvarsminister Lloyd Austin bedyrade senare fortsatt ekonomiskt stöd till de afghanska sÀkerhetsstyrkorna.

Risk för vÄldsspiral

Kritik har uttalats bÄde i USA och internationellt om att en fullstÀndig amerikansk retrÀtt hotar att förvÀrra lÀget i det av vÄld, oro och motsÀttningar prÀglade Afghanistan.

UnderrÀttelsetjÀnsten CIA:s chef William Burns har ocksÄ varnat för att tillbakadragandet innebÀr att USA förlorar information frÄn omrÄdet, skriver Reuters.

Men Afghanistans president Ashraf Ghani hÀvdade pÄ onsdagen att afghanska styrkor Àr "fullt kapabla" att försvara landet, rapporterar AFP. Han och Biden talade i telefon inför kungörelsen.

Talibanernas ledare Zabihullah Mujahid sÀnde en varning:

"Om uppgörelsen (med Trumpregeringen) hĂ„lls, sĂ„ kommer de Ă„terstĂ„ende problemen att lösas. Om inte . . . sĂ„ kommer de att öka" skrev han pĂ„ sociala medier.

Biden markerade dock indirekt att amerikanska insatser inte utesluts, han varnade talibanerna för att utnyttja situationen, och sade att han kommer att hÄlla dem ansvariga. Biden pekade ocksÄ pÄ grannlandet Pakistan, och att det mÄste göra mer för att stödja Afghanistan. LikasÄ Kina, Turkiet och Ryssland.

Nato följer med

Beskedet innebÀr att tvÄ decennier av amerikansk militÀr nÀrvaro i Afghanistan Àr över.

Kriget har kostat USA över 2 000 miljarder dollar och över 2 400 stupade amerikanska soldater. Enligt FN har över 100 000 civila dödats eller skadats i striderna i landet.

Inför Bidens tillkĂ€nnagivande pĂ„gick intensiva samtal mellan Nato-lĂ€nderna. I Natos insats i Afghanistan ingĂ„r sammanlagt 9 600 utlĂ€ndska soldater varav mellan mellan 2 500 och 3 000 Ă€r amerikanska.

Datumet för tillbakadragandet markerar exakt 20 Ă„r sedan terrorrörelsen al-Qaidas attack mot World Trade Center i New York och försvarshögkvarteret Pentagon i Washington DC.

Den 24 april kommer USA och arabstaten Qatar att mötas i Istanbul i Turkiet för ett tio dagar lÄngt möte om situationen i Afghanistan.

Till skillnad frÄn de möten som under fjolÄret hÄllits i Doha i Qatar sÄ kommer dock inga representanter frÄn talibanerna att delta pÄ mötet. De meddelar att de kommer sÀtta sig vid förhandlingsbordet först nÀr alla utlÀndska styrkor lÀmnat landet.

RÀttelse: I en tidigare version av texten förekom en felaktig uppgift om USA:s militÀra kostnader.

LĂ€get i Afghanistan

Landet Àr en islamisk republik med ett tÀmligen könssegregerat samhÀlle, trots att full jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn ska rÄda enligt författningen. Inbördeskrig har rÄtt i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vÀnde milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde vÀg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom nÄgra Är tog kontroll över landet.

Efter terrordÄden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornÀtverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansÄgs ligga bakom dÄden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 lÀnder har deltagit, dÀribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att lÀget dÄ var fortsatt vÄldsamt och osÀkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

KĂ€llor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!