Spänd väntan på Johanssons asylpaket

Den svenska inrikeskommissionären är tillsammans med grekiske Margaritis Schinas ansvarig för den nya migrationspakt som ska lanseras vid lunchtid på onsdagen.

Framför allt Johansson har arbetat intensivt under hela året för att hitta något som alla medlemsländer kan ställa sig bakom. De förslag som hennes företrädare Dimitris Avramopoulos lade fram 2016, efter den akuta flyktingkrisen, har stötts och blötts, men aldrig kunnat genomföras.

Motståndet mot de gamla förslagen har främst gällt tanken på en obligatorisk omfördelning av asylsökande mellan EU-länderna. Tanken från Avramopoulos var att så skulle bli fallet endast om något land drabbades av en kraftig flyktingvåg – exempelvis som när Grekland fick ta emot hundratusentals som flydde kriget i Syrien under 2015.

Ansvar för alla

Ungern och Polen och andra av EU:s mer invandringskritiska länder har dock sagt blankt nej till omfördelandet.

Någon form av obligatoriskt ansvarstagande blir det ändå även den här gången, när nu Ylva Johansson kontrar med nya förslag.

– Det måste vara obligatoriskt. Alla medlemsländer måste hjälpa till i en situation när en medlemsstat står under tryck, när det finns många människor som behöver skydd, sade hon till nyhetsbyrån AFP och en grupp andra europeiska nyhetsmedier i förra veckan.

Den obligatoriska hjälpinsatsen kan dock göras på flera olika sätt.

– Det handlar inte bara om omfördelning. Det kan också vara andra situationer, som till exempel att hjälpa till med återförande (av personer som inte ansetts ha asylskäl), sade Johansson.

Slopade regler?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har på förhand utlovat ett slopande av den så kallade Dublin-förordningen, som stipulerar hur och var asylansökningarna ska hanteras i EU.

Ylva Johansson har dock inte velat ge några detaljer på förhand.

– Det är inte så att allting försvinner som finns i nuvarande lagstiftning. Det innebär att det blir ett nytt förslag. Det är en tydlig signal eftersom det gamla förslaget om Dublin är ett av dem där det har varit mest låsningar, sade hon till TT i förra veckan.

I ett utläckt dokument från i somras som TT tagit del av talas det om att behålla vissa av de äldre förslagen, om exempelvis asylskäl och mottagningsvillkor, men samtidigt kraftigt revidera andra förslag, om bland annat själva proceduren vid EU:s yttre gränser och vad som ska finnas i databasen Eurodac.

"Det här betyder att obefogade asylansökningar från personer från länder med låg beviljandegrad för asyl (inklusive visumfria länder) snabbt kan återsändas från den yttre gränsen", heter det i dokumentet från i juli.

Inget hurra

Både medlemsländer och flyktingorganisationer ser spänt fram mot vad Johansson ska presentera.

Johansson själv konstaterar samtidigt att det gäller att kompromissa.

– När jag lägger fram förslaget tror jag inte att jag kommer att få höra något "hurra, vi vann", sade hon till AFP i förra veckan.