Tre drönare lyfter frÄn Bagdads gröna zon, det internationella omrÄde dÀr ambassader och regeringsbyggnader ligger. Drönarna bÀr pÄ sprÀngladdningar avsedda att slÀppas pÄ premiÀrministern Mustafa al-Kadhimis bostad. à tminstone en av dem kommer hela vÀgen fram.
al-Kadhimi överlever attacken den 7 november, hans sÀkerhetsvakter fÄr lÀttare skador. Men mordförsöket Àr ett tydligt exempel pÄ hur drönare, eller obemannade luftfarkoster (UAV) som de heter officiellt, utvecklats till ett vÀxande hot under senare Är.
ââVilken aktör som helst kan med rĂ€tt förutsĂ€ttningar komma över en sĂ„dan, och anvĂ€nda den i vilka syften som helst. Det Ă€r vanligt förekommande i den typ av konflikt vi ser i Syrien och Irak, sĂ€ger Simon Ahlberg, forskningsledare pĂ„ Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som arbetar med motĂ„tgĂ€rder till drönare (counter UAV).
KrÀver konstant vaksamhet
Enkla, kommersiella drönare kan utrustas med en krok som bÀr en granat eller liknande objekt, redo att slÀppas över ett mÄl med hjÀlp av fjÀrrkontroll. Eller sÄ kan drönarna byggas om för att bÀra pÄ en sprÀngladdning inuti som exploderar nÀr drönaren kraschar.
Att kunna följa en person med en drönare mÄ ha utvecklats för att till exempel ta snygga bilder pÄ en skidÄkare i backen. Men med sprÀngladdningar lastade pÄ drönaren förvandlas funktionen till ett effektivt verktyg för att tillintetgöra fiender.
Drönare anvÀnds förstÄs ocksÄ för spaning och kommunikation.
ââDet gĂ„r inte lĂ€ngre att ha fullstĂ€ndigt luftherravĂ€lde över ett omrĂ„de, som statliga aktörer tidigare haft. Sedan drönare börjat anvĂ€ndas allt mer mĂ„ste man vara konstant vaksam och medveten om hotet uppifrĂ„n, sĂ€ger Simon Ahlberg.
Konfliktbilden kan stiga
Drönare Àr lÀtta att anvÀnda, svÄra att detektera, relativt billiga och det saknas etablerade regelverk för hur de ska anvÀndas, skriver Rouzbeh Parsi, chef för Utrikespolitiska Institutets Mellanösternprogram, i ett mejl till TT.
"Allt detta gör att frestelsen att anvÀnda dem större (Àn för till exempel stridsflyg), vilket i sin tur gör att konfliktnivÄn kan stiga trots att ingen tror att de anvÀnder eskalerande medel", skriver han.
Ingen grupp har officiellt anklagats för attacken mot Kadhimi, men mÄnga aktörer, dÀribland USA:s försvarshögkvarter Pentagon, misstÀnker Iranstödda miliser. Bara timmar före dÄdet uttryckte shiagrupper hot mot premiÀrministern under en protest mot valresultatet, som innebar stora bakslag för de Iranstödda grupperna.
Utom Irans kontroll
Attacken mot premiÀrminister Kadhimi tros ha genomförts utan Teherans godkÀnnande.
Irans kontroll över grupperna anses ha minskat Ànda sedan mordet pÄ Qassem Suleimani i januari 2020, den iranske generalen som i sin roll som ledare för Revolutionsgardets specialstyrka al-Quds hade enormt inflytande över hela Mellanöstern, sÀrskilt shiagrupper. Hans eftertrÀdare Esmail Qaani bedöms inte vara lika mÀktig och anses ha mindre kontroll över miliserna.
Milisernas sjĂ€lvstĂ€ndighet utvecklas ocksĂ„ i takt med drönarteknologin. Utan behov av statliga sponsorer blir de allt friare att genomföra operationer pĂ„ eget bevĂ„g â som att till exempel att försöka döda en premiĂ€rminister.