Novaja Gazeta har lÀnge nÀmnts i spekulationerna. Men nÀr det till slut blev den ryska tidningens tur att ta emot Nobels fredspris kom tillkÀnnagivandet dagen efter 15-Ärsdagen av mordet pÄ en av dess mest kÀnda journalister: Anna Politkovskaja.
Politkovskaja rapporterade om övergrepp i krigets Tjetjenien, om korruption och maktmissbruk. Den 7 oktober 2006 tog hennes liv slut i en trappuppgÄng i Moskva.
Sex av Novaja Gazetas medarbetare har dödats i samband med sin yrkesutövning sedan början av 2000-talet. Chefredaktören Dmitrij Muratov framhÄller att fredspriset tillhör alla tidningens journalister, sÀrskilt "de som dog nÀr de försvarade mÀnniskors rÀtt till yttrandefrihet".
"Ska ingenstans"
Medarbetarna vet att deras liv kan riskeras av arbetet, men till skillnad frÄn andra Kremlkritiker kommer de inte att lÀmna landet, enligt 59-Ärige Muratov.
ââDen hĂ€r tidningen utgör en fara för mĂ€nniskors liv. Men vi ska ingenstans. Vi kommer att bo och arbeta i Ryssland, sade han i en intervju med nyhetsbyrĂ„n AFP tidigare i Ă„r.
Muratov var med och grundade Novaja Gazeta 1993. Inspirationen var de nyfunna friheter som följde Sovjetunionens fall. De första datorerna kunde köpas in tack vare den tidigare Sovjetledaren Michail Gorbatjov, som donerade en del av de pengar han fick nÀr han tog emot fredspriset 1990.
Men tiderna har förÀndrats och mycket av den optimism som prÀglade de första Ären i tidningens historia Àr som bortblÄst.
Sedan president Vladimir Putin kom till makten 1999 har utrymmet för kritiska röster minskat i Ryssland, och Novaja Gazeta har motarbetats av den regim som den har kritiserat i otaliga reportage och kolumner. Det senaste Äret har pressen mot meningsmotstÄndare och oberoende medier ökat ytterligare.
Hot och vÄld har varit en del av vardagen för Novaja Gazeta. Förutom Politkovskaja har reportrarna Igor Domnikov, Jurij Sjtjekotjichin och Anastasia Baburova samt advokaterna Stanislav Markelov och Natalja Estemirova fÄtt betala med sina liv.
Hot och attacker
2018 levererades en begravningskrans och ett avskuret djurhuvud till redaktionen, till en journalist som granskat det privata sÀkerhetsföretaget Wagner. Rapporteringen riktade ljuset mot Wagners ljusskygga verksamhet utomlands och dess pÄstÄdda kopplingar till affÀrsmannen Jevgenij Prigozjin, som anses stÄ Putin nÀra.
Tidigare i Är larmade Muratov om att byggnaden som redaktionen ligger i utsatts för en kemisk attack. Ingen ska dock ha kommit till skada och tidningen fortsÀtter mÄlmedvetet med sina granskningar.
ââTrots dödandet och hoten har chefredaktör Muratov vĂ€grat att överge tidningens oberoende, sĂ€ger norska NobelkommittĂ©ns ordförande Berit Reiss-Andersen.