Senaten stoppar Kapitoliumkommission

Det var inte ovÀntat, men nu Àr det klubbat. Republikanerna stoppar en kommission om den dödliga stormningen av USA:s kongressbyggnad Kapitolium i januari.

Senatens minoritetsledare, republikanen Mitch McConnell, efter fredagens omröstning.

Senatens minoritetsledare, republikanen Mitch McConnell, efter fredagens omröstning.

Foto: J Scott Applewhite/AP/TT

Politik2021-05-29 04:54

Det blir ingen kongresstödd, oberoende, partiöverskridande kommission om vad som egentligen hÀnde den 6 januari, nÀr Trumpsupportrar stormade den amerikanska kongressbyggnaden.

Förslaget röstades tidigare i veckan igenom i det demokratstyrda representanthuset, men nÀr det togs upp för votering i senaten fick det 54 röster för och 35 mot. Det Àr sex röster mindre Àn vad som krÀvts för att kommissionen skulle kunna bli verklighet.

– Vi vet alla vad som pĂ„gĂ„r hĂ€r. Republikanerna i senaten valde att försvara den stora lögnen eftersom de fruktar att allt som kan göra Donald Trump sur kan hota dem politiskt, sade demokraternas senatsledare Chuck Schumer till medierna efter omröstningen.

"Ger inte mer information"

Bara sex republikaner röstade för kommissionen, och de uttryckte besvikelse över sina partikamrater.

– Att fatta ett beslut för ett kortsiktigt politiskt mĂ„l, pĂ„ bekostnad av att förstĂ„ och erkĂ€nna vad vi alla sĂ„g den 6 januari ... Jag tror att vi kommer behöva titta pĂ„ det med kritiska ögon, sĂ€ger Alaskasenatorn Lisa Murkowski enligt The Washington Post.

Att förslaget inte skulle gÄ igenom var vÀntat. I representanthuset kunde republikanerna inte stoppa förslaget, men i senaten hade minoritetsledaren Mitch McConnell makt att se till att tillrÀcklig mÄnga partimedlemmar röstade mot det.

– Det hĂ€r Ă€r en rent politiskt motiverad sak som inte kommer att ge oss mer information om vad som hĂ€nde, sade McConnell enligt Politico tidigare i veckan.

"Allt det handlar om?"

Enligt sajten har han till övriga republikanska senatorer sagt att en kommission bara kan förstöra för Republikanerna vid nÀsta Ärs mellanÄrsval.

– Är det verkligen det hĂ€r det ska handla om, att hela tiden bara sikta pĂ„ att vinna nĂ€sta val, frĂ„gade Murkowski efter omröstningen.

Fem mÀnniskor miste livet i samband med Kapitoliumattacken. Justitiedepartementet, som ocksÄ utreder stormningen, har Ätalat över 400 personer för olika brott.

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att rÀkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nÀsta president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhÀngare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll pÄ temat "RÀdda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina ogrundade pÄstÄenden om systematiskt valfusk och pÄstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhÀngare att gÄ till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land lÀngre", sade den dÄvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till vÄld nÀr hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig sÄ lÄngt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och sÄvÀl senatorer som representanthusledamöter fick sÀttas i sÀkerhet.

Fem mÀnniskor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrÀttsÄtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. RÀttegÄngen hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgÄtt, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fÀllande dom vilket inte nÄdde upp till den tvÄ tredjedelsmajoritet som krÀvs för att belÀgga nÄgon med skuld i ett riksrÀttsÀrende.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!