Ryska lerfigurer – i protest mot kriget

Dagarna efter Rysslands attack mot Ukraina den 24 februari gick tusentals ryssar ut på gator och torg för att visa sitt missnöje – men i och med att regimens tumskruvar skärpts allt mer har de synligare protesterna försvunnit.

Enligt Damelya Aitkhozhina, Rysslandsexpert på människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW), befinner sig den ryska proteströrelsen också i ett extremt svårt läge.

– Bara under de första veckorna efter anfallet mot Ukraina greps 15 000 människor. Därefter har situationen drastiskt försämrats, säger hon, och pekar särskilt på lagen mot spridande av så kallade fejknyheter som en central faktor för att tysta motståndet.

Enligt lagen, som infördes i mars, kan den som befinns skyldig till "medvetet spridande av falsk information om Rysslands väpnade styrkor i Ukraina" dömas till böter eller fängelse mellan 5 och 10 år.

Aleksej Gorinov, tidigare stadsfullmäktigeledamot i Moskva, fick i juli sju års fängelse efter att ha ifrågasatt varför en konsttävling för barn skulle arrangeras i staden samtidigt som barn dödas i Ukraina.

Även konstnären Aleksandra Skotjilenko från S:t Petersburg riskerar att dömas till upp till tio års fängelse efter att i ett snabbköp ha bytt ut prislappar mot antikrigsbudskap.

Enligt Skotjilenkos advokat Yana Nepovinnova är det i dagens Ryssland omöjligt att öppet protestera mot kriget.

– Tidigare fanns det i alla fall en form av proteströrelse, men i dag har många lämnat landet, sitter i fängelse, eller är bara rädda. Och skulle man protestera genom att exempelvis ställa sig med en skylt på gatan blir man gripen direkt, berättar hon för TT.

Subtil protestmetod

Den oberoende organisationen OVD-Info uppger att över 19 400 ryssar hittills gripits för att ha protesterat sedan landet utökade sin invasion av Ukraina den 24 februari. Många ryssar som motsätter sig kriget har också flytt, enligt Damelya Aitkhozhina.

– En stor andel av de som lämnat landet var personer med liberala ideal, vilket antagligen är anledningen till att de tilläts lämna Ryssland. Men även om folk inte längre går ut på gatorna försöker de hitta nya vägar att visa sitt missnöje – mer kreativa sådana, säger hon.

Ett exempel är fenomenet "malenkij piket" – "den lilla protesten", som framför allt har spridit sig i S:t Petersburg.

Här har människor, i frustration över att inte själva kunna demonstrera, i stället skapat små figurer i lera, som i händerna håller plakat med budskap som: "Att inte vilja döda är normalt" och "Det är upp till var och en att bestämma vad som är värt att dö för". Figurerna har därefter diskret placerats i gathörn och på andra platser i staden, och finns dokumenterade på Instagram-kontot malenkiy_piket.

Enligt grundaren "Eugene" är initiativet ett sätt att "ge dem som motsätter sig kriget en möjlighet att säga det anonymt".

"Vill ingjuta skräck"

Dagens Ryssland påminner också alltmer om verkligheten under Sovjeteran, enligt Damelya Aitkhozhina.

– På flera sätt upplever vi ett déjà vu, även om vi inte riktigt är där än. Men regimens metoder är desamma, såtillvida att allt kretsar kring att ingjuta skräck i invånarna, säger hon.

Yana Nepovinnova instämmer – men menar samtidigt att läget har förändrats sedan den så kallade partiella mobiliseringen utlystes i september.

– Nu är människor inte längre bara rädda, de är även arga. Även de som tidigare stödde kriget, efter att deras släktingar kallats in för att dö. De vågar bara inte säga det, berättar hon.