CDU i fritt fall – kan Laschet vĂ€nda skutan?

Internt missnöje, opinionssiffror i fritt fall och anklagelser om osynlighet i valrörelsen. Armin Laschet skulle bli Kristdemokraternas draglok i den tyska valrörelsen – men har i stĂ€llet blivit en belastning. Hinner han vĂ€nda utvecklingen i tid?

Armin Laschet har en turbulent tid bakom sig. Arkivbild.

Armin Laschet har en turbulent tid bakom sig. Arkivbild.

Foto: Marius Becker/AP/TT

Tyskland2021-08-14 07:59

Sommaren 2002 avlöste skyfallen varandra i Europa. I augusti svÀmmade floden Elbe över sina brÀddar efter flera dagars kraftigt regnande, och stora delar av Tyskland stod under vatten.

Den dÄvarande förbundskanslern Gerhard Schröder hade fÄtt en rad besvÀrliga mutskandaler pÄ halsen och var av mÄnga utrÀknad inför valet som stod för dörren. SÄ drog han pÄ sig regnklÀder och begav sig till de vÀrst drabbade katastrofomrÄdena i Sachsen. Det visade sig vara ett genidrag.

"Ledarskap i gummistövlar"

Bilderna pÄ Schröders "ledarskap i gummistövlar" spreds snabbt, och opinionen vÀnde. Motkandidaten, den bayerske kristdemokraten Edmund Stoiber, var pÄ semester och hann knappt uppfatta vad som hÀnde.

NÀr Stoiber vÀl Äterupptog valrörelsen var det för sent, och den 22 september hamnade Socialdemokraterna jÀmsides med den kristdemokratiska unionen pÄ 38,5 procent, nÄgot som tillsammans med De grönas röster rÀckte för att rÀdda Schröder kvar vid makten.

FramgÄngssagan om Schröder i gummistövlar Àr vÀlkÀnd i Tyskland, men tycks inte ha gjort intryck pÄ den kristdemokratiske kanslerkandidaten Armin Laschet.

Vitsade i bakgrunden

NÀr skyfall och efterföljande översvÀmningar ödelade stÀder och byar i vÀstra Tyskland 19 Är senare reste president Frank-Walter Steinmeier till Erftstadt utanför Köln för att inspektera förödelsen och ge sitt stöd till rÀddningsarbetarna. Laschet, som Àr ministerpresident i delstaten Nordrhein-Westfalen, var ocksÄ pÄ plats.

Medan Steinmeier höll tal stod Laschet i bakgrunden och sĂ„g ut att dra vitsar för en medarbetare – allt framför rullande kameror.

Det föll inte i god jord hos tyskarna, och fadĂ€sen tros ha förstĂ€rkt den redan vikande opinionstrenden. CDU/CSU Ă€r nu nere pĂ„ historiskt usla nivĂ„er kring 22–23 procent, enligt tvĂ„ mĂ€tningar tidigare i veckan, och har sedan formtoppen i januari i Ă„r tappat mer Ă€n var tredje vĂ€ljare.

Starkt ifrÄgasatt

Även Laschet sjĂ€lv Ă€r starkt ifrĂ„gasatt. 70 procent av kristdemokratiska vĂ€ljare vill enligt en undersökning i Der Spiegel att CDU-ledaren ska stiga Ă„t sidan och slĂ€ppa fram den mycket mer populĂ€re ledaren för systerpartiet CSU, Markus Söder. Denne ville ha jobbet frĂ„n första början, men tvingades kasta in handduken, dĂ„ CDU-ledningen knappast kunde desavouera sin nyvalde ordförande och slĂ€ppa fram en bayrare.

Med bara sex veckor kvar till valet mĂ„ste nu Laschet vĂ€xla upp om han vill vĂ€nda utvecklingen och ha en realistisk chans att eftertrĂ€da Angela Merkel som förbundskansler. Tidigare i veckan gjorde han ett försök genom att lansera en uppdaterad coronapolitik – ett omrĂ„de dĂ€r mĂ„nga uppfattat Laschets linje som synnerligen otydlig. FrĂ„gan Ă€r om det rĂ€cker.

VĂ€xande missmod

Hos mĂ„nga kristdemokrater vĂ€xer missmodet. I partihögkvarteret i Berlin var förhoppningen lĂ€nge att tyskarna skulle ta Laschet till sina hjĂ€rtan bara de lĂ€rde kĂ€nna honom. I stĂ€llet har motsatsen intrĂ€ffat, konstaterar SĂŒddeutsche Zeitung torrt:

"MÄnga vÀljare som tidigare inte hade sÄ bra koll pÄ den nye CDU-ledaren har nu hunnit göra sig en bild av honom. Den Àr dock sÄ dÄlig att hans popularitetssiffror har rasat."

Fakta: Armin Laschet

Armin Laschet Àr ministerpresident (regeringschef) i Nordrhein-Westfalen (NRW), Tysklands folkrikaste delstat, partiledare för CDU och CDU/CSU:s gemensamma kanslerkandidat i förbundsdagsvalet.

Född 1961 i Aachen.

Tog juristexamen 1987. Utbildade sig dÀrefter till journalist, och arbetade pÄ frilansbasis för bland annat bayersk tv.

1994 valdes Laschet in i förbundsdagen, dĂ€r han satt till 1998. Året dĂ€rpĂ„ tog han i stĂ€llet plats i Europaparlamentet (till 2005).

FrÄn 2005 delstatspolitiker i NRW, bÄde som lantdagsledamot och minister.

2012 blev Laschet ordförande för CDU:s mÀktiga delstatsdistrikt NRW och en av flera viceordförande för CDU pÄ riksplanet.

Sedan 27 juni 2017 ministerpresident i NRW.

Valdes till CDU:s ordförande den 16 januari 2021.

KĂ€lla: Land Nordrhein-Westfalen, TT


Fakta: SÄ gÄr valet till

Söndagen den 26 september hÄller Tyskland val till förbundsdagen.

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invÄnare Àr röstberÀttigade i valet till det tyska parlamentet. Varje vÀljare har tvÄ röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten lĂ€ggs pĂ„ en kandidat i nĂ„gon av Tysklands 299 valkretsar, som alla fĂ„r skicka en representant till förbundsdagen. Detta val Ă€r ett sĂ„ kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebĂ€r att bara en person per valkrets – den som fĂ„r flest röster – skickas till Berlin, pĂ„ ett sĂ„ kallat direktmandat.

Andrarösten lÀggs pÄ ett parti, nÀrmare bestÀmt pÄ en lista som tagits fram av partierna pÄ delstatsnivÄ. Det hÀr valet Àr proportionellt, och styr ocksÄ hur mÄnga mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt fÄr.

Om ett parti vinner fler direktmandat Àn det Àr berÀttigat till i förhÄllande till andelen andraröster fÄr partiet sÄ kallade tillÀggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gÄ förlorad fÄr Àven andra de andra partier fler mandat, sÄ kallade utjÀmningsmandat, till dess att fördelningen Äterspeglar resultatet av listvalet, alltsÄ andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lÀgsta antalet Àr dock 598. SpÀrren för att komma in i förbundsdagen Àr fem procent.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!