Merz, som i december vann en medlemsomröstning om vem som ska eftertrĂ€da den pĂ„ ordförandeposten kortlivade Armin Laschet, fick nĂ€ra 95 procent av rösterna pĂ„ den digitala partistĂ€mman. Han har en bakgrund som gruppledare i förbundsdagen i början av 00-talet, och ersattes 2002 pĂ„ posten av Angela Merkel â ett bittert nederlag som ledde till en brytning mellan de tvĂ„.
Efter mĂ„nga Ă„r i nĂ€ringslivet, bland annat pĂ„ kapitalförvaltaren Blackrock, gjorde han comeback i den tyska politiken dĂ„ Merkel gjorde sorti. Han förlorade tvĂ„ ordförandestrider â först mot Annegret Kramp-Karrenbauer och dĂ€refter mot Armin Laschet â innan han slutligen erövrade ledarposten.
FöretagsvÀnlig konservativ
Den 66-Ärige Merz Àr nÄgot av en "loose cannon" och har ofta vÀckt uppseende med sina uttalanden. Ideologiskt ligger han till höger om sÄvÀl Laschet och Kramp-Karrenbauer som Merkel, med tonvikt pÄ företagsvÀnlig politik och liberalkonservatism. Strategin Àr att vinna tillbaka vÀljare som gÄtt till liberala FDP och högerpopulistiska AFD. Det senare partiet kallade han i en uppmÀrksammad intervju 2018 för "öppet nationalsocialistiskt".
Inför nÀsta val behöver Merz ocksÄ bygga ett trovÀrdigt regeringsalternativ, vilket blir en utmaning, dÄ samtliga partier som CDU/CSU sedan tidigt 60-tal har bildat eller varit nÀra att bilda koalition med nu regerar tillsammans med varandra.
Förnekar högerplaner
Han har sjÀlv vÀnt sig mot pÄstÄenden om en kommande högergir, vilket ska ses i ljuset av att ordet "höger" pÄ tyska inte Àr helt salongsfÀhigt. I stÀllet pratar de stora partiernas politiker gÀrna om "mitten".
Merz har bjudit in samtliga tidigare CDU-ledare som Ă€nnu Ă€r i livet till middag pĂ„ lördagskvĂ€llen. Merkels sĂ€llskap kan han dock inte rĂ€kna med â hon har tackat nej.