Vill diska Trump – med hjĂ€lp av 150-Ă„rig lagtext

Lagtexten frÄn 1866 förbjuder personer som stött ett uppror att stÀlla upp i val. Med stöd av det 14:e tillÀgget i USA:s grundlag försöker aktivister och jurister nu fÄ till ett förbud för expresident Donald Trump att kandidera till Vita huset.

USA:s förre president Donald Trump, fotad pÄ flygplatsen i Atlanta i Georgia, i slutet av augusti.

USA:s förre president Donald Trump, fotad pÄ flygplatsen i Atlanta i Georgia, i slutet av augusti.

Foto: Alex Brandon/AP/TT

USA2023-09-08 06:14

– En mĂ€ktig argumentation. . . Min kĂ€nsla Ă€r att det kommer att avgöras i domstolarna.

Virginias demokratiske senator, den tidigare vicepresidentkandidaten Tim Kaine, lÀt entusiastisk nÀr han hÀrom dagen pratade med tv-kanalen ABC om grundlagens förbud för upprorsmÀn att stÀlla upp i val.

Han Àr inte den ende. I politiska kretsar har den tredje sektionen i grundlagens 14:e tillÀgg varit en snackis alltsedan tvÄ juristprofessorer i mitten av augusti publicerade en vetenskaplig artikel om den. I texten argumenterar de för att tillÀgget diskvalificerar Donald Trump frÄn att stÀlla upp i val, med hÀnvisning till hans försök att kullkasta valresultatet 2020.

Mot HD?

Det sĂ€llan anvĂ€nda 14:e tillĂ€gget skrevs 1866, kort efter att inbördeskriget tagit slut, och syftade bland annat till att hindra sydstatsföretrĂ€dare frĂ„n att ta plats i USA:s kongress. I det stĂ„r att den som varit delaktig i eller stött ett uppror – och som tidigare svurit att skydda konstitutionen – inte fĂ„r ha ett offentligt Ă€mbete, civilt eller militĂ€rt.

I Colorado har organisationen Crew (Citizens for Responsibility and Ethics in Washington) nu lÀmnat in en stÀmningsansökan i domstol. I den krÀver de att Donald Trump förbjuds frÄn att stÀlla upp i val i delstaten med hÀnvisning till 14:e tillÀgget.

Liknande försök har gjorts i andra delstater. Men frÄgorna Àr mÄnga. Vem avgör vad ett uppror Àr? Vem skulle införa ett sÄdant förbud? Och vore det inte bÀttre att lÄta vÀljarna avgöra?

Bedömare spĂ„r att frĂ„gan hamnar i Högsta domstolen – och det fort. I januari drar primĂ€rvalssĂ€songen igĂ„ng och dĂ„ mĂ„ste det stĂ„ klart vilka namn som ska tryckas pĂ„ valsedlarna.

TrumplÀgret: Absurt

Att stryka Donald Trumps namn frĂ„n valsedlarna Ă€r naturligtvis en dröm för mĂ„nga demokrater – och Ă€ven vissa republikaner. Trump leder stort i kampen om partiets presidentkandidatur. Men han har Ă€ven Ă„talats för ett betydande antal brott och har minst fyra rĂ€ttegĂ„ngar framför sig.

I nulÀget avfÀrdar expresidentens kampanj allt prat om 14:e tillÀgget som "absurt", rapporterar bland andra Axios. Trump sjÀlv hÀvdar, i strid med tiotals samstÀmmiga domstolsutslag, fortfarande att valfusk Àgde rum 2020. Han anser inte heller att han gjorde fel nÀr han beordrade Georgias valansvarige Brad Raffensperger att "hitta" de röster som krÀvdes för seger eller nÀr hans anhÀngare stormade kongressen den 6 januari 2021.

Raffensperger Ä sin sida har sÀllat sig till lÀgret som gör tumme ner för försöken att diska Trump genom 14:e tillÀgget.

"Om en kandidat tas bort (frÄn valsedeln) kommer det att stÀrka kÀnslorna hos dem som ser systemet som riggat och korrupt", skriver han i The Wall Street Journal.

Fakta: Stödet för Donald Trump

Expresident Donald Trump har i Är Ätalats fyra gÄnger för brott. Han leder ÀndÄ stort i opinionsmÀtningarna om vem republikanska vÀljare vill se som partiets presidentkandidat inför valet 2024.

I nulÀget har Trump ett stöd pÄ 53,6 procent, enligt en sammanstÀllning av tio nationella mÀtningar som oberoende Real Clear Politics gjort.

PÄ andra plats, nÀstan 40 procentenheter efter, kommer Floridaguvernören Ron DeSantis med ett stöd pÄ 14,9 procent. PÄ tredje plats ligger entreprenören Vivek Ramaswamy som 6,8 procent vill se som presidentkandidat.

Donald Trump leder Àven i de viktiga primÀrvalsdelstaterna Iowa och New Hampshire.

KĂ€lla: Real Clear Politics


Fakta: Stormningen av USA:s kongress

Den 6 januari 2021 samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att rÀkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nÀste president.

I huvudstaden Washington DC hade samtidigt ocksÄ tiotusentals anhÀngare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte pÄ temat "RÀdda USA". Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga pÄstÄenden om systematiskt valfusk och pÄstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhÀngare att gÄ till kongressen.

"Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land lÀngre", sade den dÄvarande presidenten.

Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till vÄld nÀr hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig in i en av kamrarna och delar av byggnaden vandaliserades.

Minst fem mÀnniskor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!