2011 fick mer än 15 procent av ungdomarna i Västerviks kommun i åldern 18-24 år ekonomiskt bistånd någon gång under året. Fyra år senare är siffran bara tio procent. Det gör Västervik till en av de kommuner i landet där andelen bidragstagare sjunkit mest.
För Elisabeth Johansson, chef för kommunens enhet för arbete och kompetens, kommer inte statistiken som någon överraskning.
– Vi har sett sedan 2011 hur det utbetalade försörjningsstödet minskat.
Förklaringarna är flera. Ungdomsarbetslösheten har minskat under perioden. Dessutom har arbetet med unga vuxna varit högprioriterat i kommunen.
– Det har funnits en politisk enighet om att det arbetet varit prioriterat, säger hon.
Det har inneburit ett målstyrt arbete med täta uppföljningar.
Elisabeth Johansson räknar upp en rad åtgärder, från feriepraktik på sommaren till ett aktivt integrationsarbete.
– Det är värdefullt om man kan få ut ungdomar på en praktikplats. Det leder ofta vidare till någon form av jobb, som timanställningar eller visstidsanställningar.
Att biståndet sjunkit beror inte bara på att ungdomar fått jobb. En del av ungdomarna har gått vidare till utbildning och ibland har man upptäckt att ungdomarna varit i en situation där de istället placeras i andra stödsystem.
Även om minskningen varit stor så har ändå Västervik en hög andel ungdomar som får bistånd jämfört med resten av landet. Så har det varit lång tid tillbaka.
– En förklaring tror jag är en låg utbildningsnivå, säger Elisabeth Johansson, men lägger till: Även där blir det bättre.