Det blev en paralyernas afton på Kulbacken. Prick klockan åtta stod Västerviks Manskör på scenen framför gradängerna.
Under regntunga gråvita skyar sjöng de om hur härligt majsolen ler, men själv lyste den med sin frånvaro.
Efter tal av Anki Nilsson, blev det ytterligare fyra sånger av manskören, och då minsann blev solen synlig för en kort stund, innan den sjönk som en brinnande boll på andra sidan viken.
Då var det dags för en annan eld att tändas. Representanter för kultur- och ungdomsföreningen Kung, Kultur utan några gränser, fick fyr på bräderna i den förberedda kasen.
Det tog lite tid innan det syntes nåt resultat, men snart började det sippra ut rök på sidorna och sedan från toppen, medan elden åt sig uppåt mer och mer.
– Oj, vad det brinner! ropade ett litet barn, från sin trygga position uppe på pappas axlar, innan gnitsregn, rök och hetta fick folkmassan att backa något från majbrasan.
Läs mer om Valborgsfirandet i fredagens VT!