Alla dessa rum ... därför heter orterna som de gör

Rum, rum, rum. Överallt finns skyltarna som visar vägen till nån ort eller plats som slutar på rum. Ringarum, Fillingarum, Rullerum, Börrum, Trärum, Tryserum, Överum ... Exemplen är otaliga. Följ med på en expedition i jakten på svar om alla dessa rum.

Exemplen på ortnamn som slutar på -rum är många. Vi gav oss ut på vägarna för att söka svaren.

Exemplen på ortnamn som slutar på -rum är många. Vi gav oss ut på vägarna för att söka svaren.

Foto: Sandra Fagerkrantz

Valdemarsvik/Överum2024-12-28 11:00

Nyheten i korthet

  • Många orter i Sverige, särskilt i sydöstra Östergötland, slutar på "rum", vilket ursprungligen betyder "öppen plats", enligt Lantmäteriets ortnamnsexpert Ola Svensson.
  • Dessa ortnamn härstammar från Vikingatiden och Medeltiden, och kan ha historiska och kulturhistoriska orsaker.
  • Exempel på sådana orter inkluderar Ringarum, Fillingarum, Börrum, och Rullerum, vars namn alla har unika betydelser och historier.

Att var och varannan ort i synnerhet i sydöstra Östergötland har ändelsen -rum blir väldigt uppenbart för den som ger sig ut på vägarna. En expedition i provinsernas utmarker gör det än mer tydligt. Rum, rum, rum vart än man ser. Har tanken en gång slagit rot är det omöjligt att inte börja fundera på varför.

Här behövs experthjälp. Vi vänder oss till Lantmäteriets ortnamnsexpert Ola Svensson som direkt kan bekräfta känslan.

– Det stämmer att det finns många ortnamn som slutar på rum i östra och i synnerhet sydöstra Östergötland. Väldigt många ortnamnstyper har utbredningsområden som är tätare och där de finns i större mängd. Oftast förekommer det i något slags kluster och det kan ha historiska och kulturhistoriska orsaker, säger han.

undefined
Exemplen på ortnamn som slutar på -rum är många. Vi gav oss ut på vägarna för att söka svaren.
undefined
"En del av rumnamnen har spårat ur lite grand", säger Ola Svensson, ortnamnsexpert på Lantmäteriet med anledning av Gusum får nöja sig med ett -um på slutet.

När det gäller rum sträcker det sig delvis i ett stråk från Skåne, Blekinge och Småland upp till sydöstra Östergötland. Också Öland och Gotland har också en ansenlig andel rum när det gäller ortnamn även om mängden sticker ut i våra trakter och nordöstra Småland.

Som Tryserum och Överum.

Varför då just rum undrar förstås vän av ordning?

– Ursprungligen betyder det öppen plats. Det räknar man som ursprungsbetydelsen. Sen finns också en gammal och lite snärjig diskussion om olika specialbetydelser som röjning och eller gårdstomt. Det kan säkert stämma i vissa fall men en öppen plats, ofta syftande på ängsmark eller slåttermark är vad det betyder, säger Ola Svensson.

Tidsmässigt härstammar rum-ändelsen från vikingatiden och medeltiden, kanske till och med så långt tillbaka som äldre järnålder, förklarar Ola Svensson. 

Någon gång under den här tidsperioden var det alltså självklart att en öppen äng benämndes som just rum. De rum vi stöter på i våra strapatser runt vägarna i nutid varierar förstås i storlek och prakt. En del tättbebyggda och andra knappt ett gupp på grusvägen ute i skogen. Spridningen i storlek har en logisk förklaring, enligt Ola Svensson.

– Om det från början handlade om namn på en äng eller slåttermark har sedan platserna utvecklats på olika sätt. En del har blivit byar permanent medan andra inte genomgått den utvecklingen.

undefined
Börrum, Börrum, Börrum, Börrum, Börrum, Börrum, Börrum ... BörrumBörrum. Ja, den som fattar fattar.
undefined
Expeditionen om de många ortsnamnen som slutar på rum föregicks av en noggrann planering.

Just Överum betyder "den övre avröjda platsen" och namnet spåras bak till 1390.

Riktigt intressant för språknörden kan det bli när man dissekerar hela ortnamnens betydelse. Några exempel från våra irrfärder i de sydöstliga östgötaskogarna.

Ringarum och Fillingarum:

– Båda är lite typiska och bildade till ett vattendragsnamn. I Ringarum är det en ringå, den ringlande ån helt enkelt. Den är inte så ringlande nu men har varit det förr, säger Ola Svensson.

– Fillingarum är spännande för det är också en beteckning på en grupp människor - fillingarna. Det skulle då syfta på de som bor intill ån fill eller full. Det är en så kallad inbyggarbeteckning. En grupp människor som kallas fillingar och det är deras rum.

Börrum:

– Börrum sklijer sig från de andra rumsnamnen. Det är gammalt men innehåller det vi kallar en lexikaliserad sammansättning. Det är en utveckling av byarum. Det betyder platsen där byn eller bebyggelsen tidigare låg. Byarum har man kallat platser där man under vikingatiden eller medeltiden vetat att här låg en tidigare bebyggelse. Det kan finnas en folklig berättelse om att här låg byn för länge sen.

Hjulerum:

– Det innehåller hjul men på vilket sätt är svårt att säga. Den mest etablerade tolkningen är att det är hjulare, alltså hjulmakare, som ingår men man kan också tänka sig att det är hjul som i vattenhjul. Här finns också ett mansnamn, Hjuli, som kan ingå.

Rullerum:

– Det är ganska vanligt med naturbeteckningar, att rummen beskriver nåt i terrängen. Det gör Rullerum. Där finns ett gammalt ord som motsvaras av ett dialektalt ord ryl, som betyder valk eller knöl så det är en höjdbeteckning, en liten ås eller liknande som ligger bakom Rullerum.

undefined
Det blev många mil på vägarna i de sydöstliga östgötaskogarna i jakten på svar.

Men varför får inte Gusum vara med i gänget då kan man undra? Omgivet av grannar som slutar på -rum får stackars Gusum nöja sig med ett -um. Ola Svensson sitter såklart på förklaringen.

– En del av rumnamnen har spårat ur litegrand. Så har det blivit med ganska många namn genom tiderna. Det är ganska nytt att vi har en utbredd skriftspråkskultur där namnen förs vidare med skrift. Det här skedde på lite lösa boliner förr i tiden och ibland blev det fel. Man hörde fel eller skrev av fel.

– Sen ingår också mansförnamnet Gudhir i namnet. Från början Gudhirsrum och sedan har det slipats ner till bara Gusum.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!