Det började som ett klagomål i Hultsfredstrakten: En patient upplevde att det var svårt att få tid vid hälsocentralen, och när man kom dit var väntrummet fyllt av flyktingar.
– Den subjektiva upplevelsen var att flyktingmottagandet tog resurser av vården, säger landstingsrådet Gudrun Brunegård, och förklarar partiets linje: Vi tror på en generös flyktingpolitik. Sverige har kapacitet att ta emot och hjälpa dem som har det svårt, men det är också viktigt att de som redan bor här känner att de får en bra service.
Den senaste tiden har besök gjorts på hälsocentralen i Hultsfred, hos Migrationsverket i Hultsfred och på ett gruppboende för ensamkommande barn i Gamleby. Partiet har velat kartlägga vilka resurser, och vilka problem som finns.
På en punkt ligger Kalmar län långt framme. Den särskilda enhet för asyl- och flyktinghälsa som finns i Hultsfred gör undersökningar av 84 procent av alla nyanlända som kommer till länet. Riksgenomsnittet ligger på ungefär 40 procent. Problemet är att enheten främst arbetar med att göra inledande hälsokontroller, bland annat för att upptäcka eventuella smittsamma sjukdomar. När det gäller vanliga sjukbesök är de nyanlända hänvisade till länets hälsocentraler.
Deras lösning är att inrätta ett team med mottagning i Hultsfred, men som ska arbeta mobilt över länet, helt inriktat på vård av flyktingar.
– Vi tror att vården kan bli både bättre och effektivare så, säger Kerstin Lahi.
KD tror inte att den nya enheten behöver bli någon extrakostnad för landstinget.
– Vi bedömer att det handlar om en omfördelning av resurser. Det handlar om att ge vård till människor som redan i dag hanteras av vården, säger Gudrun Brunegård.
För att återvända till det ursprungliga klagomålet: Finns det en risk att de asylsökande innebär längre kötider till vården?
– Det svar vi har fått vid våra besök är att man hela tiden gör medicinska bedömningar. Allvarliga fall prioriteras först, svarar Gudrun Brunegård.