Så många bor på landet i kommunen

Över 80 procent av kommunens befolkning bor i en tätort. Men det verkar som att urbaniseringen avstannat för länge sedan.

Antiurbanisering? Lotti Jilsmo hoppas att fler ska välja landsbygden, nu och i framtiden.

Antiurbanisering? Lotti Jilsmo hoppas att fler ska välja landsbygden, nu och i framtiden.

Foto: Ilkka Ranta

Västervik kommun2016-11-13 17:23

Mellan 2010 och 2015 ökade befolkningen i svenska tätorter med 440 000 personer. Ökningen var framför allt markant i de största städerna.

Samtidigt minskade inte befolkningen på landsbygden särskilt mycket.

– Allt fler bor i tätorter. Men inte på bekostnad av landsbygden. Folkmängden utanför tätorterna ligger relativt stilla, säger Stefan Svanström på SCB till Nyhetsbyrån Siren.

– Att andelen stadsbor ökar beror framför allt på invandringen utifrån och ett högre barnafödande, säger han till samma nyhetsbyrå.

SCB definierar en tätort som hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter.

Att den stora urbaniseringen från mitten av 1950-talet avtagit råder inget tvivel om. Förändringarna i Västerviks kommun är inte särskilt stora, en halv procent fler bor i dag i en tätort, jämfört med för tio år sedan.

I Västerviks kommun bodde 81 procent av befolkningen i en tätort 2015. Det betyder att 29 199 personer av kommunens 36 049 invånare bodde i en tätort 2015.

Men frågan är hur det egentligen ser ut på mindre orter. Är landsbygden på väg att befolkas igen?

Lotti Jilsmo är landsbygdsutvecklare och säger att statistik kan vara missvisande.

– Felet man ofta gör att att man stirrar sig blind på slutsumman i statistiken. Men omflyttningen i kommunen är rätt hög, säger hon.

Hon menar att en mindre ort exempelvis kan ha stor inflyttning men att många samtidigt kan ha avlidit på där. Då syns inte den egentliga befolkningsutvecklingen, om man bara tittar på sista raden.

Hon säger också att urbaniseringen avstannat under flera år.

– Man pratar mer om att landsbygden är en närande del av samhället, istället för att vara tärande. Landsbygden producerar både varor och energi. Jag tror att synsättet har ändrats. Jag hoppas att fler väljer landsbygden.

Hon fortsätter:

– Det tillsammans med starka förebilder och att media börjar att ge en annan bild gör att jag tror att det blir mer attraktivt att bosätta sig på landsbygden i framtiden.

Bland de andra kommunerna i länet ser situationen liknande ut. I Kalmar kommun bor 89 procent av befolkningen i en tätort, och i Oskarshamn bor 84 procent i tätort. Hultsfred har lika många. Borgholm sticker ut och har en tätortsgrad på 52 procent.

Bergs kommun i Jämtland är den kommun som hamnar längst ner på listan. Där bor "bara" 39 procent av befolkningen i en tätort.

Så ser det ut i landet

8,6 miljoner eller 87 procent av Sveriges befolkning bodde i en tätort 2015, enligt de nya siffrorna.

Mellan 2010 och 2015 ökade befolkningen i svenska tätorter med 440 000 personer. Ökningen var framför allt markant i de största städerna.

Befolkningen på landsbygden utanför tätorterna minskade under samma period med cirka 5 000 personer.

Tätorterna utgör 1,5 procent av landets totala yta

Källa: Statistiska Centralbyrån

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om