Utställningen är ett samarbete mellan musèet och Tjustbygdens Järnvägsförening, och här visas en mängd unika föremål från järnvägens begynnelse. Under sommaren/hösten anordnas också flera turer med veterantåg.

Utbyggnaden av järnvägsnätet kom att få stor betydelse för samhällsutvecklingen i såväl Västervikstrakten som i Kalmar län.

För 140 år sedan, 1878-79, öppnades Västerviksbanorna, med anslutningar i både Norsholm och Hultsfred. Då var det smalspårsjärnväg (891 mm, tre svenska fot)) som gällde på båda banorna.

Artikelbild

| Daniel Nordenskjöld provåker en gammal dressin som finns med på utställningen "Kampen för järnvägen".

–  Traktens brukspatroner, såsom bröderna Gustaf och Alfred de Maré i Ankarsrum, kämpade för bättre transportmöjligheter för sina bruksrörelser, berättar Veronica Palm och Daniel Nordenskjöld på Västerviks Museum.

Träkol och malm, samt leveranser av färdiga produkter från bruken till bland annat Verkebäcks hamn, kunde nu gå på järnväg.

En lång kamp var det också på 1950-talet för att bredda smalspåriga Hultsfred-Västervik-Åtvidaberg. Åtvidaberg-Linköping hade då redan normalspår (1435 mm).

Det blev dock bara delsträckan Västervik-Åtvidaberg som breddades 1964, och därvid fick godsbanestandard. Sträckan Jenny-Hultsfred breddades aldrig, och 1984 lade banan ned.

Artikelbild

| Till vänster en spottkopp som alltid fanns i kupéerna i de äldre tågen. Den gula skylten förbjöd fisklådor i förstaklasskupéerna.

– Åren därefter inleddes ännu en kamp, nu för att rädda smalspåret. Kampen såg ut att ha förlorats då Vägverket byggde nya E 22 rakt över den gamla smalspårsbanvallen vid Rödsle utanför Västervik.

– Men efter stora protester, från bland andra Astrid Lindgren, grävde Vägverket strax upp E 22 igen och byggde en tunnel så att smalspårstrafik åter kunde börja köras Västervik-Hultsfred, säger Daniel Nordenskjöld.

Artikelbild

| – Den gamla skylten Varning för tåg hälsar besökarna välkomna till vår uställning, säger Daniel Nordenskjöld och Veronica Palm.

Att det ännu finns en smalspårig museiejärnväg i Västervik, som i dag firar 40-årsjubileum, kan tillskrivas eldsjälen och Västerviksbon Wilhelm Häggström som hela sitt liv arbetade vid järnvägen och genom Tjustbygdens Järnvägsförening kämpade för att bevara smalspårsbanan.

När utställningen "Kampen om järnvägen" invigs håller hans dotter Åsa Hedlund föredrag om hur järnvägarna helt kom att genomsyra faderns liv.

I dag handlar kampen om att Västervikspolitiker och andra kämpar för att få till en ombyggnad av järnvägen Västervik-Linköping, för att därigenom kunna korta ned restiderna och få fler att välja tåget.

– Inför den här utställningen har vi haft ett fint samarbete med Tjustbygdens Järnvägsförening, säger Veronica Palm.