Framtiden
Det är starten på regissören Roland Emmerichs film 2012. I det stora utbrottet från solen slungas extra många (och märkligt förändrade) neutriner mot jorden och som får jordens kärna att börja värmas upp. Jordens öde är beseglat, och till råga på allt - vi blev varnade.
Jag måste säga att jag gillar filmen, men så tycker jag av någon anledning om katastroffilmer, bara de har ett någorlunda lyckligt slut.
Har filmen någon sanning i sig då? Absolut inte enligt amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa, som har utsett den till den vetenskapligt mest inkorrekta film som någonsin gjorts. Neutriner, till exempel, är några av materiens minsta partiklar, saknar elektrisk laddning och är i stort sett masslösa. Det gör att de knappast växelverkar med vanlig materia som allt omkring oss är gjort av. Solen, liksom alla andra stjärnor, producerar drösvis med neutriner. Varje sekund passerar runt 65 miljarder av dessa partiklar i nästan ljusets hastighet genom varje kvadratcentimeter på din kropp utan att det märks.
Vi blev varnade är undertiteln till filmen 2012. Varnade av vem? Jo, av mayafolken vars avancerade kalenderräkning pekar på att allt tar slut vid vintersolståndet den 21 december 2012. Hur sant är då det här? Innan vi går vidare kan det vara bra med en liten historik.
Mayacivilisationen har rötter åtminstone 3 000 år tillbaka i tiden. Mayafolken levde i regnskogarna på och nära Yucatánhalvön, deras närvaro finns dokumenterad i nuvarande södra Mexiko och Centralamerika. För att göra en lång historia kort (det var en lång historia, riket varade i flera tusen år): maya var fantastiska på många sätt, de hann med att bygga vackra och komplicerade tempel, bedriva avancerat jordbruk (med växelbruk, träda, konstbevattning, you name it), utvecklade konst och kultur, med mera, med mera. Tyvärr fick en kombination av naturkatastrofer, inbördes maktkamp och krig det hela att gå åt skogen, redan innan de spanska conqistadorerna kom till området på 1500-talet.
Mayafolken utvecklade ett fascinerande kalendersystem. Det kanske inte var de som uppfann det men de förfinade det till fullo. Allt för att kunna hålla koll på året (bra när det gäller jordbruk) men också kunna sia om framtiden med hjälp av solens, månens och planeten Venus rörelser på himlavalvet, alltså ren astrologi (inte att blanda ihop med vetenskapen astronomi). Det var prästerskapet som förde kalendrarna och hade även uppgiften att tolka dem.
I mayakalenderns långa räkning finns en stor årscykel på 5 125 år eller 13 baktun på mayaspråk. Starten på denna cykel beräknas till 11 eller 13 augusti 3114 före Kristus. Varför starten sattes till just detta datum är okänt, kanske trodde man att världen skapades då. Om man nu räknar framåt blir slutet för cykeln den 21 eller 23 december 2012.
Det är slutet som domedagsprofeterna har tagit fasta på. Men mayaforskare menar i stället att det inte är något slut, utan att räkningen bara börjar på en ny cykel. På samma sätt fanns det en cykel före år 3114 före Kristus.
De tidiga mayafolken ger själva knappast någon vägledning. Slutdatumet, som vetenskapligt anges som 13.0.0.0.0, finns bara angivet på en enda skadad stenstod i fyndplatsen Tortuguero i södra Mexiko. Där står heller inget om att världen kommer att gå under då.
Dessutom finns andra stenstoder på Yucatánhalvön som nämner datum efter 13.0.0.0.0.
Slutsatsen då? Tja, att ingen vet något helt säkert vad mayafolken menade med 13 baktun, om de nu själva menade något egentligen. Nu är väl inte sista ordet sagt om maya och deras kalender.
Om man letar på internet finner man många hemsidor skapade av såväl forskare samt mer eller mindre seriösa amatörforskare, stundtals inbegripna i heta debatter.
En del blandar gärna in religiösa new age-undertoner i det hela. Det är i och för sig inte så konstigt, även de tidiga mayafolken betraktade till och med dagarna som enskilda gudar. Frågan är bara vad de skulle ha sagt om dagens uppståndelse kring kalendern om de hade fått uppleva den.