300 års gårdsarkiv gör lantbrukets historia levande
Under närmare två år har journalisten Anna Hedfors, Gladhammar bearbetat det enorma gårdsarkiv som Gerth Hjalmarsson samlat från släktgårdarna Östankärr Egendom i Locknevi och Blackstad Klockaregård. Ett arkiv som sträcker sig 300 år bakåt i tiden och som på det här viset levandegör det svenska lantbrukets historia.
Arrendator. Fregvig Petersson från Smitterstad arrenderade Östankärr i tio år. Här finns han med i jaktlaget på Östankärr.
Foto: Fotograf saknas!
- Vi är mycket glada över att museet, med hjälp av statliga pengar, kunnat göra den här satsningen som visar att vi inte alls enbart är stadens museum utan hela bygdens, säger Olof Nimhed.
- Det är en historisk skatt som vi fått möjlighet att undersöka och det är roligt att få berätta om personer och händelser som avspeglar sig i arkivet, säger Anna Hedfors. I boken gör jag också återkopplingar till den agrara utvecklingen på nationell nivå.
Gårdsarkivet omfattar elva proppfulla A4-pärmar och tack vare att Gerth Hjalmarsson är historiskt intresserad och har förstått värdet av arkivet så hade en viss bearbetning skett innan Anna Hedfors började.
- Ja, de handlingar som är skrivna på gammalsvenska har jag låtit "översätta" till nutida svenska under 1970-talet, berättar Gerth Hjalmarsson. Jag anställde också en person på ALU-projekt år 1994, hon sorterade alla papper i kronologisk ordning, ett omfattande arbete.
Ändå var det ett berg av uppgifter som Anna Hedfors hade staplat framför sig när hon började.
- Jag försökte hitta personerna bakom pappren och lära mig hur släkterna förenats och förgrenats. Genom personerna har det kunnat bli en sammanhängande berättelse. Boken handlar om en gård som flätats samman två gånger, om jorden och skiftena som gjorts och hur de olika skiftena gått till samt om finansieringsfrågor.
- Det här arbetet speglar bönderna som framsynta, tekniskt kunniga personer som är benägna till förändring för att utveckla sin bygd, säger Olof Nimhed. De insåg att skiften måste genomföras för att få till ett rationellt jordbruk. Det laga skiftet kunde ta upp till 30 år att genomföra för att alla skulle bli nöjda och få lika villkor. Arbetet sysselsatte en hel del lantmätare...
Boken börjar med ett köpebrev från Östankärrs skattegård år 1684. Gården splittrades sedan till en by, men har köpts ihop och har idag samma omfattning som år 1684.
- Vi funderade mycket på hur vi skulle kunna presentera så mycket material som möjligt, säger Anna Hedfors. Lösningen blev en cd som följer med boken och som innehåller kartor, protokoll, bilder, namn på 800 personer som bott på gårdarna med mera. Det är garanterat en intressant källa för vidare forskning.
- Jag kan tänka mig att vårt material blir intressant för studiecirklar och privata forskare, men framför allt tror jag på en fortsatt och fördjupad forskning på högskolenivå, säger Olof Nimhed. Här finns ett strukturerat och välordnat material med färdiga "ingångar" för forskare.
Genom att uppgifterna från gårdsarkivet kopplats till den nationella utvecklingen gör att gården blir som ett levande exempel på hur det svenska lantbruket förändrats. Rena historieboken alltså och dessutom med alldeles äkta och lokala exempel exempelvis på hur ett skifte av jord kunde gå till. Genom att så många personer finns med i materialet blir det intressant på ett påtagligt sätt för hela bygden.
Cd:n är färdig och boken är i princip färdig för tryck, men riktigt när den kommer ut är inte bestämt. Det gäller att bestämma utformning och papperskvalité bland annat. Men inom ett år ska boken kunna vara i handeln och allmänheten ska på ett bekvämt sätt låta skatten från Östankärr och Klockaregården berätta om en 300 år lång resa genom tio generationer.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!