34 lärarjobb bort

Under en tvåårsperiod ska barn- och utbildningsnämnden spara 39,4 miljoner kronor. Av dem är 22,4 miljoner en ren besparing, resten, 17 miljoner kronor, är en anpassning till det totalt sett minskade elevunderlaget. Översatt till tjänster blir det 34 stycken som måste bort, men det är inte lika med uppsägningar. Det kan innebära färre timmar, pensionsavgångar och samordning. För gymnasiet som får fler elever till hösten betyder det större elevgrupper och färre valalternativ, plus en allmän besparing. I grundskolan sker en allmän neddragning rakt över verksamheten. Fritidsklubbarna får minskade resurser, som motsvarar 1,5 tjänst. Detta innebär en sänkt ambitionsnivå avseende innehåll och omfattning. Öronmärkningen av pengar för fritidsledare på högstadiet försvinner och det blir upp till rektorerna att avgöra om pengar ska användas till fritidsledare eller ej. De små högstadieskolorna på landsbygden får en mindre andel av resursen än tidigare, men får fortfarande mer än skolorna i staden. För förskolorna innebär sparbetinget färre vuxna per barn, men 60 fler barn än beräknat nästa år gör att inte lika många tjänster som man först trodde måste bort. I dagsläget ser det ut som om 7,1 tjänster sparas in där, jämfört med 16,5 när sparkravet kom. Procentuellt slår besparingarna hårdast mot den centrala förvaltningen, men i kronor är det gymnasiet och grundskolan som får spara mest.

34 lärarjobb bort

Till hösten träder den stora och omdiskuterade besparing som skolan och barnomsorgen ska genomgå i kraft.