7000 stenkakor till samlingarna

Vissamlingarna i Västervik har fått 7000 stenkakor donerade till sig från en privat samling och sedan maj 2007 håller skivorna på att katalogiseras. Men än så länge är det ungefär 5000 kvar.

Rengjorda och katalogiserade. Anita Pettersson har, tillsammans med Maj Nilsson skurat stenkakor för att katalogisera och bevara för eftervärlden.Foto: Anders Steiner

Rengjorda och katalogiserade. Anita Pettersson har, tillsammans med Maj Nilsson skurat stenkakor för att katalogisera och bevara för eftervärlden.Foto: Anders Steiner

Foto: Steiner Anders

Västervik2007-12-08 00:06
Samlingen kommer från Uno Jönsson i Hyltebruk och är det som finns kvar efter en brand. Han hade i många år bytt skivor med skiventusiasten och före detta rektorn på Breviksskolan Sölve Eriksson.- Han hade skivor i hela huset och det enda som fanns kvar när huset brunnit ner var de ungefär 10000 skivor som han hade i källaren, berättar Sölve.De lyckades tillsammans rädda ungefär 7000 av dem och det är de som numera finns hos Vissamlingarna i Västervik.- Han var så chockad efter branden att han inte ville ha några skivor kvar och då föreslog jag att han skulle donera dem till Vissamlingarna för att de skulle bevaras, säger Sölve.De flesta skivorna är stenkakor från åren 1925-1958 och enligt Sölve finns det skivor med alla svenska artister som gav ut skivor på 20- 30- och 40-talen.- Det finns lite av det mesta, den är långt ifrån komplett men det finns mycket spännande här, säger Sölve.- Men tyvärr förvarade han de riktiga rariteterna uppe i huset och på vinden och allt det förstördes i branden.Och med det som fanns kvar har det varit mycket jobb. De flesta mapparna till skivorna svällde och gick sönder av vattnet som sprutades på för att släcka branden och för att få ut skivorna hela fick de riva sönder fodralen.De som har gjort grovjobbet är Maj Nilsson och Anita Pettersson. De började med att göra en grovsortering, ledda av Sölve.- Utan Sölves hjälp hade det här inte fungerat. Hans specialkunskap har varit ovärderlig, säger Maj.Han var med och såg till att samlingen fysiskt kom till Västervik och sedan har han varit med i varje del av restaurering och förvaring.- Eftersom det var mitt förslag måste jag ju följa upp det hela. Dessutom har vi haft väldigt roligt under tiden, säger han.När stenkakorna kom till Västervik var de smutsiga och många mappar hade börjat mögla. Det blev Maj och Anitas jobb att göra dem rena.- Vi stod här i källaren under Turistbyrån och diskade skivorna i diskmedel och vatten. Sedan fick de stå och torka så att inte etiketterna lossnade, säger Maj.Efter det har de gjort en andra sortering och Sölve har sållat bort skivor som var trasiga.- Men är de spelbara har vi behållit dem, säger han.Sedan i maj har Anita arbetat med att katalogisera samlingen. Hon ger alla skivor ett nummer, skriver ner deras titel, vem som gjort text och musik och vilka som spelar och sjunger. Ibland blir hon tvungen att lyssna på skivan för att höra om det är både musik och sång eller bara det ena. Men hon har inte ens kommit igenom hälften av samlingen än och eftersom hon är plusjobbare får hon inte vara kvar längre.- Det tycker jag är skandal, säger Sölve.- Har man fått så här pass värdefullt material så är det bedrövligt att man inte får chansen att göra det färdigt.Samlingen kommer att finnas kvar hos Vissamlingarna, men om det blir något fortsatt arbete med den och vem som iså fall ska göra det är fortfarande ovisst.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om