Alvar Johansson, mer kÀnd som "Alvar i Villa" har mÄnga gÄnger bokstavligen satt livet pÄ spel för befolkningen pÄ Hasselö. Det viftar han bort.
- Det bara var sÄ, det ingick i jobbet, sÀger Alvar Johansson som var en av dem som skötte postgÄngen till och frÄn ön.
Han gjorde mycket annat ocksĂ„. Han slaktade, odlade frukt och grönsaker, skötte brandsynen i hela Tjust skĂ€rgĂ„rd frĂ„n Stora Askö och söderut, körde mjölk och fisk frĂ„n öarna till VĂ€stervik och skötte filialen Ă„t Loftahammars sparbank. ĂndĂ„ Ă€r han mest kĂ€nd för sin tid som handlare pĂ„ Hasselö.
AffÀren lÄg i "Villa" - namnet berÀttar att det var ett fristÄende hus och alltsÄ inte hörde till nÄgon gÄrd.
Strax efter midsommar trĂ€ffas vi i "Villa". Alvar och hustrun Marie-Louise har firat helgen pĂ„ ön i fritidshuset som Alvar inredde i "Ăppelboa" samma Ă„r som han fyllde 80. "Ăppelboa" Ă€r en rest frĂ„n den stora fruktodlingen.
Det lÄter otroligt att bygga sommarstuga nÀr man fyllt 80, men nÀr man trÀffar Alvar sÄ kÀnns det normalt. Han hör lite dÄligt annars Àr han mycket vital med ett avundsvÀrt och detaljrikt minne.
- Som mest fanns det tre affÀrer pÄ ön, det var 1931, berÀttar Alvar Johansson. Men Eggert Pettersson slutade snart och Hasselqvist som hade affÀren tvÀrs över Sköthagen flyttade till Djursdala, strax efter.
Det fanns mÄnga Äret-runt-boende pÄ ön och affÀren i "Villa" fanns kvar till 1970, dÄ familjen flyttade till VÀstervik och Alvar blev lantbrevbÀrare pÄ land. AffÀren var en riktig lanthandel.
Dagens affÀr med servering vid Hasselö sand startade som liten kiosk av Folke Moche i slutet av 1970-talet.
- Utbudet av livsmedel var inte sÀrskilt stort, berÀttar Alvar Johansson. Vi förde det allra nödvÀndigaste som gryner, socker, salt, konserver och mjöl. NÀr vi började sÀlja fÀrdiga brödlimpor var det inte alla gubbar som var glada. De ville att kvinnorna skulle baka som de alltid gjort.
För övrigt kunde man köpa fotogen, spikar, apoteksvaror, ja det allra mesta.
BÄten Boy kunde frakta 18 personer, dÀr fanns det gott om plats för post, fisklÄdor och mjölkkrukor.
- Som mest hade jag 25 mjölkkrukor att hÀmta frÄn öarna, berÀttar Alvar Johansson. I dag finns en av alla mjölkbryggor kvar, den ligger i "MjölkrÀnna" mellan GrÀnsö kanal och Hasselö.
Trots att Alvar tonar ner farligheterna han upplevt i samband med postgÄngen vintertid sÄ mÄste han medge att det hÀnde saker.
- Det var inte lÄng tid vi var utan förbindelse. Antingen var det öppet Ät LoftahammarshÄllet eller sÄ lÄg isen mot VÀstervik. Men nÄgra dagar var det kritiskt och gick jag pÄ skidor och kÀnde mig för med en kÀpp. Jag fick gÄ till Ekhagen, dÀr golfbanan Àr nu och sedan in till stan. NÀr isen blev starkare tog jag min spark med skidor istÀllet för medar.
- NÀr isen var riktigt tjock kunde jag plocka fram min motorcykel. Men en dag pÄ vÄrkanten var jag inte uppmÀrksam utan bÄde lÀttviktaren och jag hamnade i sjön.
- Jag tog mig upp för egen maskin och motorcykeln draggade Kalle pÄ Sladö upp. Efter 1968 hade vi snöscooter och det var ju skillnad.
- Brev, tidningar och paket hÀmtade folk i affÀren. De kom frÄn hela övÀrlden runt Hasselö för att hÀmta, sÄ affÀren blev en riktig och viktig trÀffpunkt.
Förutom alla andra jÀrn som Alvar hade i elden sÄ gav familjen plats Ät sommargÀster som var helinackorderade under flera veckor i strÀck varje Är.
- Det var lite som Hemsöborna pÄ sÀtt och vis. SommargÀsterna köpte sedan i flera fall upp gÄrdar och nu bor deras barn och barnbarn och barnbarns barn hÀr fortfarande.
Mycket har förÀndrat sig sedan Alvar Johansson i "Villa" var ung, han minns nÀr ön fick elektricitet och nÀr hans morfar satte motor i storökan, men kÀrleken till hemön bestÄr och sÄ ofta han har möjlighet tar han en svÀng ut till sitt kÀra Hasselö. Men efter midsommar skulle han och hustrun hem till VÀstervik och klippa grÀset...