Anette fick vänta länge på besked

Anette Andersson upptäckte kanske knölen vid fel tid på året. Efter andra provtagningen, den 3 juni, fick hon först beskedet att hon skulle få ett svar inom tio dagar.Men inget hände.Den 18 juni kontaktade hon själv sjukvården för att höra varför hon inte hade fått något svar, som utlovat.Hon fick då veta att det var semester. Inget skulle hända förrän den 28 juni, då provsvaret skulle diskuteras vid en läkarkonferens.Efter den fick hon en kallelse, där det stod att hon skulle få träffa en läkare. Den 22 juli. Först då skulle hon få besked.Det blev en tung sommar för Anette, som inte ville oroa sina anhöriga med sina misstankar.Nio år tidigare hade hon opererats för bröstcancer. När hon i våras hittade den konstiga knölen ville hon först tro att det var ärrbildningar. Samtidigt anade hon det värsta.Hon började oroa sig för cellgifter och hårtappning, och funderade till och med över vad hon skulle ha för peruk, i så fall.Hennes man, Lennart Andersson, såg hur den långa väntan bröt ner hans hustru.Till slut blev det den 22 juli, då hon skulle få träffa läkaren. Det var mycket riktigt en cancertumör, fast en ganska "snäll" sort. Hon vet inte hur det hade blivit om hon fått gå så länge med en aggressiv form.För säkerhets skull togs ändå hela bröstet bort, i och med risken att cancern skulle kunna komma tillbaka ännu en gång. Det skedde den 18 augusti.Hon fick intrycket att operationen gick bra, men till hennes stora besvikelse fick hon inte träffa läkaren efteråt. Han hade inte tid att gå ronden.Över huvud taget tycker Anette att någon kunde ha frågat henne efteråt hur hon mådde.- Ingen har frågat hur jag har tagit det.Hon påpekar att det är en stor sak att ta bort ett bröst, även om det är ett rutiningrepp för sjukvården. Själv blir hon påmind om det varje dag.- Men det som sitter i längst är att läkaren inte kom. Jag tycker att ronden är väldigt viktig. Han kunde ha ringt i stället, om han inte hade tid.Både hon och hennes man tycker sig ha märkt att personalen på sjukhuset har fått fler arbetsuppgifter, vilket har gått ut över patienterna. De ser en stor skillnad mot när Anette fick cancer första gången.Som exempel på hur förvirrat det kan bli nämner hon att hon fick höra efter operationen att hon skulle komma till kirurgmottagningen och ta bort stygnen. Det stod också i hennes journal.Men när hon kom dit, och tog bort bandagen, visade det sig att hon var sydd med stygn som försvinner av sig själva.I dag är Anette friskförklarad. Det tog lång tid att få det svaret också, av olika orsaker.Från misstänkt cancer till sista provsvar hann det gå ungefär fyra månader.

Anette fick vänta länge på besked

I maj kom Anette Andersson i Västervik in för en första provtagning, sedan hon hittat en konstig knöl i ena bröstet. Senare togs ett nytt prov. Men något svar fick hon inte förrän i slutet av juli.