Ånglokomotiv och gamla motorer trollband tågfantaster i Verkebäck
Solen sken, flaggorna vajade och de gamla, svarta ångloken stånkade och väste ut vita moln i den skira försommargrönskan längs smalspåret mellan Västervik och Hultsfred.
Västerviksmotorer. Flera av veteranmotorerna var av typen "Västerviksmotorn", eller Nilssonmotorn som den egentligen hette.
Foto: Fotograf saknas!
Runt de gamla, fina järnvägsfordonen spatserade medlemmar från olika tågföreningar omkring i tidstrogna uniformer och skyddskläder.
Ett ångtåg körde en fem timmar lång (!) fotoresa från Västervik ända till Hultsfred. Under färden stannade tåget till på många ställen längs banan, så att de från hela världen tillresta tågfantasterna kunde kliva av och få fina bilder på lite avstånd.
Ångtåget backade en bra bit och kom sedan åter tuffande med enorma ångmoln från skorstenen längs en sjö i det försommargröna småländska landskapet.
På Verkebäcks järnvägsstation fanns även en mobil utställning av veteranmotorer, vilka körts dit på en öppen smalspårsvagn från Målilla Motormuseum. På vagnen stod sex gamla, ännu fullt fungerande vattenkylda marinmotorer. Ett par av motorerna är tillverkade i Västervik i början av 1900-talet .
"Västerviksmotorn", eller Nilssonmotorn som den egentligen hette, är en en- eller tvåcylindrig motor av tändkuletyp. Det innebär att i stället för elektriskt tändsystem finns en kulformad kropp över cylindern.
Tändkulan måste glödgas med blåslampa före starten, men håller sedan temperaturen av den värme som alstras av kompressionen då motorn går.
Tillverkningen av motorerna i Västervik startade 1910 av de tre bröderna Nilsson. I verkstaden, som för övrigt låg i kvarteret Motorn, skedde både tillverkning och all provkörning.
Med åren växte produktionen och modellsortimentet utökades. Det fanns 18 olika effekter på Nilsson-motorerna. Många motorer exporterades. En del av dessa motorer användes till vattenpumpar för risfält, men de flesta var marina och användes i fiske-, segel- och lastbåtar.
Tillverkningen i bröderna Nilssons regi slutade när fabriken brann ner i slutet på 1940-talet. Tillverkningsrätten köptes då av Falkenbergs Varv AB som sedan i sin tur sålde den vidare till Kristdala motorfabrik.
De tillverkade 135 motorer och sålde sedan tillverkningsrätten vidare till ett företag i Jönköping 1951. Målilla-Gårdveda Hembygdsförening har ännu i dag en del reservdelar och gjutmodeller till Nilssonmotorerna.
Både gamla ånglok och vagnar hade kommit till Västervik från andra delar av landet för att vara med i den flera dagar långa tågfesten. Bland annat ett ånglok från Vadstena samt två äldre personvagnar från Uppsala.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!