Avsatte chefen och fick stövlarna reparerade

Västerviks reservbrandmän betalade sina arbetskläder själva och såg till att brandchefen blev avsatt. I år är det 80 år sedan Västerviks brandmannaklubb bildades.

Övning vid Marieborgsskolan. Bilden är troligen tagen i början av 1940-talet.Foto: Västerviks brandmannaklubb

Övning vid Marieborgsskolan. Bilden är troligen tagen i början av 1940-talet.Foto: Västerviks brandmannaklubb

Foto: Anders Steiner

Västervik2008-11-28 00:06
- Det var nödvändigt för brandmännen i Västervik att starta en fackklubb för att få drägliga arbetsvillkor, säger deltidsbrandmannen Christer Stenborg, brandmannaklubbens sekreterare och dessutom nationell förbundssekreterare i Brandmännens riksförbund. När brandmannaklubben bildades fanns det, precis som i dag, både en yrkesbrandkår och en deltidsbrandkår i Västervik. Då kallades deltidsbrandkåren för borgarbrandkår eller reservbrandkår. Reservbrandmännens uppdrag var frivilligt och enligt Christer hade "reservarna" ingen stark ställning. Behovet av en fackförening var stort. Brandmännens största problem år 1928 var chefen, en relativt nyanställd ung militär som hade svårt att handskas med folk. - En av de hetaste frågorna under klubbens första år var klädfrågan. Deltidsbrandmännen fick betala sina arbetskläder och arbetsstövlar utan något som helst bidrag från arbetsgivaren. Brandmannaklubben kämpade för att förändra det, berättar Christer. Efter många turer beslutade stadsfullmäktige att höja deltidsbrandmännens årslön med 25 kronor, från 125 till 150 kronor. Höjningen skulle "täcka brandmännens utgifter för slitna kläder". - Men det ledde till att chefen vägrade att bekosta stövelreparationerna. Då frågade brandmannaklubben "om vi måste bekosta reparationerna, då får vi väl ta hem stövlarna också". Det ledde till att brandkåren tog på sig reparationskostnaderna. Klubben bidrog också till att brandchefen avsattes. I november 1932 fick klubben en skrivelse från heltidsbrandmännen. De ville att klubben skulle ställa sig på deras sida gentemot brandchefen. - Klubben hade visserligen ingen vidare lust att hjälpa fasta kåren, men med tanke på brandmästaren, som alltid var human mot klubben, beslutade mötet tillsända brandstyrelsen följande skrivelse, skriver klubben. Det hela slutade med att hela reservbrandkåren hotade med att lämna in sin avskedsansökan om inte brandchefen avskedades. Och brandmännen fick sin vilja igenom.
Västerviks brandmannaklubb
Bildades den 17 januari 1928. Då fanns det 15 reservbrandmän i Västervik. Under de första månaderna var även heltidsbrandmännen med i klubben, men väldigt snart gick de ur klubben. I en skriftlig berättelse om klubbens första tio år står det att "utträdet beviljades kanske med en suck av lättnad av de flesta, ty obehag hade vi haft hela tiden...Man vågade knappast yttra sig på ett möte med tanke på att allt som yttrades gick vidare till chefen." Deltidsbrandkåren kallades för borgarbrandkår eller reservbrandkår. "Reservbrandmännen" ryckte in frivilligt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om