Avtal dröjer om hjälp i väntan på ambulans

Västerviks kommun och landstinget har fortfarande inte skrivit på något avtal om insatser i väntan på ambulans, IVPA. Frågan är, som vanligt, vem som ska betala.

Västervik2010-12-14 14:33

Ärendet stod med som en punkt på dagordningen vid senaste mötet i kommunstyrelsen, men utgick, då kommunen fortfarande inte har fått något besked från landstinget.

Eventuellt tas frågan upp vid ett extrainsatt möte med kommunstyrelsen nu på måndag, innan fullmäktige har sitt sammanträde.

Knäckfrågan är vem som ska betala för insatserna i "de vita fläckarna", där ambulansen har sämre täckning. I vår kommun handlar det om områdena kring Loftahammar och Hjorted.

Där anser kommunen att landstinget måste stå för kostnaderna, när det gäller insatser och utrustning.

- I första hand tycker jag att det är en principfråga. Vi kan inte hålla på med det här, om vi inte får ersättning, säger kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M).

Beroende på hur många larm det blir i de aktuella områdena beräknas kostnaderna hamna någonstans mellan 20 000 och 100 000 kronor per år.

De larm som avses är när det är extra bråttom: befarat hjärtstopp eller medvetslös person med andningshinder. I dag är det ambulansen som åker på dem.

- Om vi blir larmade, åker vi, men vi har ju inget avtal, säger kommunens räddningschef, Pierre Strid.

Blir ni larmade då?
- Det händer. Men vår personal har ju inte fått den utbildning som landstinget ska ge för att åka på det här.

Han hoppas att de nu ska komma till skott så fort som möjligt och teckna avtal med landstinget, så att man kan börja utbilda personal och köpa in den utrustning som behövs. En del finns redan, men den kan behöva kompletteras. Det som behövs för den här typen av insatser är sjukvårdsväskor och defibrillatorer.

Enligt Pierre Strid tar det några månader innan de har utbildat all personal. Det är totalt 130 personer som ska utbildas i kommunen.

IVPA

IVPA är en förkortning av "i väntan på ambulans".

Vid ett befarat hjärtstopp eller när någon är medvetslös och har andningshinder larmar SOS-operatören närmast tillgängliga ambulans. Om operatören bedömer att räddningstjänsten kan komma fram väsentligt snabbare än ambulansen, larmas även räddningstjänsten.

Exempel på insatser som personal från räddningstjänsten kan göra är med defibrillator, även kallat hjärtstartare, och - efter utbildning - syrgasbehandling.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om