Båtägarna ska betala för båtskrotning

Vad kan man göra åt övergivna fritidsbåtar? Naturvårdsverket har nu, som ett svar på detta, lämnat in sin utredning till regeringen. Man föreslår bland annat att Sverige inför producentansvar för fritidsbåtar och ett fritidsbåtsregister.

Naturvårdsverket föreslår regeringen att en avgift ska börja tas ut på varje nytillverkad båt, till en                 fond för skrotning av båtar. Verket vill även införa ett obligatoriskt fritidsbåtregister i Sverige.

Naturvårdsverket föreslår regeringen att en avgift ska börja tas ut på varje nytillverkad båt, till en fond för skrotning av båtar. Verket vill även införa ett obligatoriskt fritidsbåtregister i Sverige.

Foto: Ola Axman

Västervik2011-07-20 00:00

Övergivna fritidsbåtar är ännu inget större miljöproblem, men kan mycket väl komma att bli det i framtiden.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att ge förslag på system som ska förhindra uppkomsten av nedskräpande vrak, hur ett producentansvar för fritidsbåtar kan införas på EU-nivå, skapa ett system för att kunna spåra ägare samt ge kommunerna möjlighet att omhänderta nedskräpande och uppenbarligen övergivna båtar.

Fritidsbåtar har mycket lång livslängd. I dagsläget är snittlivslängden över 40 år.

Detta innebär att det är svårt att uppskatta de framtida kostnaderna för återvinning. Naturvårdsverket föreslår att ett producentansvarssystem innefattar följande steg:

Den siste båtägaren transporterar båten till "båtskroten". När den lämnats på insamlingsplatsen övergår ansvaret till båtproducenterna. Verket föreslår ett utökat producentansvar där nuvarande båtproducenter, som släpper fritidsbåtar på den svenska marknaden, ska stå för sin framtida återvinning samt återvinning av de båtar som används idag.

Förslaget till lösning innebär att man bygger upp en återvinningsfond i branschen där ett fastställt belopp varje år ska tas ut per nyförsåld båt.

Ur fonden tas löpande medel för att bekosta återvinning av inlämnade båtar. Om ett fritidsbåtsregister införs föreslår Naturvårdsverket att båtägarna bistår med hälften av kostnaderna för återvinning under de inledande 25 åren.

- Kommunerna bör ges samma möjlighet att ta hand om båtvrak som för bilar, säger Naturvårdsverket i sin utredning.

Naturvårdsverket vill alltså - på nytt - införa även ett obligatoriskt fritidsbåtsregister för alla fritidsbåtar.

- Det finns många fördelar med att kunna spåra en båts ägare. Till exempel för räddningstjänst och för sjötrafikkontroll då en båt påträffas herrelös. Med hjälp av ett register kan man spåra ägaren för att få veta om det är en båt som har slitit sig från en brygga eller om någon har fallit överbord.

- Registreringen har också en preventiv verkan då det medför vissa risker att busköra, färdas genom naturskyddsområden eller köra berusad även om ingen bevakningsenhet finns i närheten.

Nästan en miljon båtar

Totalt äger svenska hushåll ca 943 000 båtar, varav cirka 881 000 är i sjödugligt skick.

Drygt åtta av tio båtar (81,6 procent) är byggda i plast. 6 procent av båtarna är byggda i trä medan 3,5 procent är gjorda av aluminium.

Nästan sex av tio (58,9 procent) båtar är under 5 meter långa. Knappt tre av tio (28,7 procent) är mellan 6 och 10 meter långa, medan 2,5 procent är mellan 11 och 15 meter. 10 procent är osäkra på hur lång deras båt är.

Nästan var sjätte båt (16,5 procent) är byggd 2001 eller senare. Mer än var fjärde båt (25,7 procent) är byggd tidigare än 1980. 32 procent är osäkra på båtens byggår.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om