Philip Svahn, André Eidersjö, Michelle Hildebrandsson och Louise Eriksson går alla på ekonomiprogrammet på Västerviks Gymnasium. Philip, André och Michelle går i trean och Louise i tvåan.
Åtminstone två av dem kommer ihåg att de haft bra resultat på ett nationellt prov, men sedan ändå inte fått motsvarande betyg.
De tycker att det är tråkigt att lärarna i Västerviks kommun har varit hårdare i sina bedömningar än lärarna i resten av riket.
- Det är inte bra. Det är orättvist, säger Louise.
- Det hade varit bättre om det varit åt andra hållet, säger Michelle.
De fyra som VT pratat med kom ändå in på det program som de ville på gymnasiet.
Hur viktiga betygen är, beror förstås på vilket program man vill in på.
I nian kändes slutbetyget från högstadiet som väldigt viktigt, men nu, när eleverna kommit in på det program de ville, har det tappat i betydelse. Nu är det i stället avgångsbetyget från gymnasiet som är i fokus.
Eleverna har märkt att det skiljer sig från lärare till lärare hur mycket vikt de lägger vid de nationella proven, när de ska sätta betyg.
Det verkar finnas olika uppfattning när det gäller om proven ska vara betygsgrundande eller bara en mätning av hur eleverna ligger till, kunskapsmässigt, i landet.
Men om det bara är det sistnämnda, behöver ju inte lärarna veta vem som har skrivit provet, tycker eleverna.