Elinor Björkegren och Esa Laksonen bor i tält under festivalen och har just börjat äta sin middag. Elinor har varit på Hojrock många gånger och tycker att årets version är bättre än fjolårets. Men marken dit tälten anvisats är inte bra, det är svårt att slå ner tältpinnarna och själva festivalen (med mässområdet) känns ganska liten tycker hon. ”Men musiken är skitbra, det är det som är roligt." Duon uppskattar också gemenskapen under festivalen.
”Skitkul! Kanon! Kalas!" Det är några av omdömena – som i princip enbart är lyriska – från de knuttar vi pratar med på Hojrocks camping. Här samsas motorcyklar med tält och husvagnar, och utanför minglar glada festivalbesökare.
I princip alla vittnar om en gemytlig stämning, där alla pratar med alla.
– Det är svårt att finna en sådan här atmosfär någon annanstans, säger David Eilersen från Västervik, som vi pratar med i publikhavet strax innan Johnossis spelning på fredagskvällen.
Pontus Danesten och David Eilersen från Västervik. David kör mc och tycker att stämningen på Hojrock är oslagbar. ”Det är svårt att finna en sådan här atmosfär någon annanstans. Alla har samma intresse, alla är här för att ha trevligt. Det är en sån gemenskap.”
Den svenska rockduon var det stora dragplåstret under festivalen, jämte Robert Wells med sin Rhapsody in Rock – Biker edition på lördagskvällen. Även rockbandet Rydell & Quick drog bra med publik under torsdagen, som annars brukar vara den lugnaste kvällen på evenemanget.
Sara Hallerheim och Oscar Wickstrand är på Hojrock för andra gången. De bor i Landsbro utanför Vetlanda. Paret är nöjda med evenemanget och uppskattar särskilt gemenskapen mellan besökarna. ”Alla är glada och trevliga”, säger Oscar.
De övriga banden på lördagen fick finna sig i betydligt färre åhörare – vilket flera besökare noterade.
– Men det blir ju mer plats för oss som är här, resonerar göteborgaren Ulrika, som njuter av kvällssolen på serveringen utanför Upplevelsebadet.
Annika Källmark, marknadschef på Västervik Resort, berättar att arrangörerna är mycket nöjda med själva arrangemanget. Allt flöt på som planerat. Hojåkarna som bodde på campingen var fler än tidigare år, men på konserterna var det lite mindre publik än väntat. Totalt var det cirka 3 200 besökare fördelat på de tre kvällarna, vilket är några hundra färre än arrangörerna hoppats på.
Annika Källmark tror att det var lördagens regn som skrämde bort en del besökare.
– På grund av regnet var det cirka 300 hojåkare som lämnade tidigare eftersom de inte ville köra hem i regnet.
När den traditionella mc-kortegen rullade genom Västervik stod mängder av åskådare längs gatorna.
Under lördagen deltog uppemot 400 motorcyklister i den sedvanliga kortegen genom Västervik. Annika själv åkte med som resortens maskot "Lysse". Och känslan var att Västerviksborna gått man ur huse för att titta på paraden.
– Jag tyckte det var väldigt många som stod och tittade. Framför allt i de södra delarna, där har det inte varit så många förut.
Sammantaget tar Annika Källmark med sig den "positiva vibe" hon fått från alla glada och trevliga festivalbesökare, och vill samtidigt passa på att hylla resortens personal.
– Johnossi är kända för att vara kräsna när det gäller personalen som roddar åt dem, men jag fick ett mess i natt från deras turnéledare. De tyckte allt var så proffsigt, så bra och välkomnande. Då blir man stolt!
Den svenska duon Johnossi var ett av de stora dragplåstren på Hojrock.