Bevara Västerviks unika skärgårdsmiljö

Propositionen om större befogenheter och möjligheter för kommunerna att bortse från miljöbalkens bestämmelser om strandskydd har vållat stor debatt sedan idéerna blev kända i våras. Det svallar fortfarande för och emot vilket framgår om man på hemsidan för vilken tidning som helst söker på begreppet "strandskydd".Eftersom frågan rör så många motstridande intressen och eftersom besluten dessutom har konsekvenser för flera generationer framåt i tiden, är det inte att undra på att många blir oroade. Miljöfrågorna är en av de viktigaste delarna av samhällsplaneringen.I propositionen föreslås att generella strandskyddsbestämmelser i miljöbalken skall mildras och att kommunerna i stället skall få besluta om strandskydd i samband med detaljplanering. Planprocessen är väl reglerad genom lagstiftning som möjliggör noggrann inventering av rådande intressen och en bevakning av långsiktiga intressen för bevarande och hållbara mål av riksintresse. Ekonomiska exploateringsintressen utövar emellertid mycket stark påtryckning på kommunalpolitikerna. Även om det finns möjligheter att överklaga en detaljplan, blir det alldeles för sent. På det stadiet har stora kostnader för planarbete, fastighetsbildning, kommunala åtaganden för infrastruktur och inte minst exploatörers projektering, skapat stora förväntningar på en ekonomisk avkastning. Då är det kört för miljöintressena.Det finns redan i dag möjligheter att ta hänsyn till varje speciellt fall och ge dispens från generella regler. När det gäller tillbyggnad av en redan etablerad näringsverksamhet i skär-gården bör det finnas skäl för dispens. Även för helt ny näringsverksamhet bör man i ett visst fall kunna finna acceptabla motiv. Om däremot avsikten är att exploatera ny tomtmark på skärgårdsöar för att bereda pensionerade bonusdirektörer möjlighet att ta en grogg på glasverandan med upphöjd utsikt över havsviken och lustjakten tryckande mot bryggan, kan det vara mer tveksamt att offra allmänt tillgänglig miljö och landskapsbild.Att tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna ibland kan synas väl sträng framgår av Västerviks-Tidningen den 5 december. Länsstyrelsen har påbjudit rivning av en strandbod som ägarna hävdar vara en renovering av en tidigare som förfallit. De närmare omständigheterna framgår emellertid inte.I jämförelse med denna till synes stränga syn på strandskyddet, är det uppseendeväckande att Västerviks kommun i samband med den fördjupade översiktsplanen för Hornslandet avser att med en utökad exploatering av Grönö bortse från gällande strandskyddsbestämmelser och lämna attraktiv natur som lovligt byte till förväntansfulla exploatörers vinstintressen och privilegierat permanentboende.Det vilar ett tungt ansvar på de kommunalpolitiker som i ambitiös iver att skapa attraktivt boende åt förväntat goda skattebetalare säljer ut kommande generationers miljö utan att fråga dem. Risken är också att kommunen vid fortsatt borgerlig regering inte får in mer än de 6000 kronor som även enkla sommarstugeägare betalar utöver sitt tillskott till dagligvaruhandeln och besöksnäringarna.Västerviks varsamt bebyggda, unika och fantastiska skärgårdsmiljö kommer, om planerna förverkligas, att saknas av de sommarboende, som söker den från trakter där sådan redan gått förlorad eller aldrig funnits. Stockholms hårdexploaterade innerskärgård är inget att efterlikna.