Biogas inte lönsamt om inte bieffekter värderas i pengar
Utan samhällsstöd är det svårt att få lönsamhet i biogasproduktion på gårdsnivå. Men produktionen genererar andra värden än själva gasen, frågan är bara vem som ska betala exempelvis för minskad gödsellukt eller reducerat utsläpp av växthusgaser från lantbruket.
Förstudie. Ingela Nilsson, LRF Sydost håller på med en förstudie om biogas i norra Kalmar län.
Foto: Fotograf saknas!
Jörgen Sampson berättade om hur biogas uppstår och var den produceras idag.
- Processen är en effekt av bakteriers arbete, bakterier som enligt vissa forskare funnits på jorden i 3,5 miljarder år. De uppträder spontant i en syrefri miljö och produkten av deras arbete är metangas. I Indien finns 2,6 miljoner enkla gårdsanläggningar som ger gas till köksspisar, i Kina finns mellan fem och tio miljoner småskaliga anläggningar.
I Europa är Tyskland störst med 3 000 gårdsanläggningar, där främst växtdelar används. Dessa anläggningar producerar el som ersätter el från kolkraftverk och därmed minskas Tysklands utsläpp av växthusgaser. Bönderna får bra betalt för elen. I Danmark används främst gödsel, där finns 60 anläggningar, varav 20 riktigt stora.
Förutom metan så innehåller gasen koldioxid, svavelföreningar och vatten. Om gasen ska användas för uppvärmning går det utmärkt att leda in den i en gaspanna direkt. Likaså kan den utan vidare förädling användas i en motor som producerar elektricitet. Men om den ska användas som fordonsbränsle så måste den förädlas (renas), och det är dyrt. Sedan ska den hanteras och det är också dyrt.
En kubikmeter okomprimerad gas motsvarar en liter fordonsbränsle. Ett fordon kan inte ha en tank på 50 till 70 kubikmeter, så därför måste gasen pressas samman till ett tryck på 250 bar. Det sker i speciella kompressorer utformade för att undvika explosion.
- Bönder skulle kunna gå samman om hanteringen. Exempelvis kunde gasen framställas på respektive gård och sedan kunde rågasen pumpas i relativt billiga ledningar till en central förädlingsplats.
Förutom värme, el eller bränsle ger en biogasanläggning ökat värde på gödseln, ökad kvävetillgång, minskad lukt, lättare spridning och minskat utsläpp av växthusgaser. Visst vore det väl värt mycket om gödsellukten kunde minskas på våren, frågan är bara vem som ska stå för kalaset.
Lars Hollman från Plönninge biogas, på en lantbruksskola i Halland, berättade på ett mycket medryckande sätt om hur biogasproduktion går till i verkligheten. Han hade massor av tips på hur man ska göra, vad man inte ska köpa och så vidare.
- Alla har olika förutsättningar, det gäller att hitta sin egen väg och anpassa en biogasproduktion efter den. Men fundera mycket, läs på, åk på studiebesök och snacka er samman innan ni sätter igång.
Ett resultat av kvällen blir förmodligen en studieresa till Götene gårdsgas som producerar relativt billiga biogasanläggningar.
Kvällen arrangerades av Ingela Nilsson, LRF Sydost, som håller på med en förstudie om biogas i norra Kalmar län och stöttades av LRF, LRF-konsult, Sparbankerna i området samt Kustlandet.
Kicki Olsson, ordförande i LRF:s kommungrupp hälsade välkommen med en egen dikt om biogas. Bakom
Så jobbar vi med nyheter