- Nästa år sänks kostnaderna jäms över med tre procent. Översätter man det till en privatpersons ekonomi, så är det som om en person som tjänar 15 000 kronor netto måste spara 500 kronor i månaden. Det är tufft, men det slår inte sönder verksamheten.
De senaste åren har Västerviks kommun haft som mål att göra ett överskott som motsvarar två procent av inkomsterna - detta för att få pengar över till investeringar. Målet är i det närmaste standard bland svenska kommuner och landsting. Däremot har Västerviks kommun inte klarat av att leva upp till målet, utan tvärtom gjort underskott.
Eftersom lagen säger att underskott måste hämtas in de kommande åren, har ett åtstramningskrav byggts upp.
Det gör att politikerna i kommunfullmäktige höjde ribban för de kommande åren när man tog budgeten för 2013 och planeringen för 2014 och 2015. Överskottet ska motsvara tre procent av inkomsterna. I kronor räknat betyder det att de senaste årens underskott lett fram till att kommunen måste spara 15 - 20 miljoner kronor extra om året de närmaste åren.
Anders Björlin tycker att han möter förståelse bland kommunanställda för att man tagit till säkerhetsmarginaler i budgeten.
- Man förstår att vi inte vill sikta mot ett nollresultat. Det ska kunna inträffa oförutsedda saker utan att det tvingar fram nya sparpaket.
Lyckas kommunen med sina föresatser kan man efter 2015 sänka överskottsmålet till två procent igen.
- Då kan det finnas utrymme för att göra satsningar, säger Björlin.