Som VT tidigare berättat drabbas mängder av företag, i synnerhet småföretag, av påtryckningar från skojare i affärsbranschen. Genom bluffakturor och falsk marknadsföring lyckas de roffa åt sig pengar från företagare och privatpersoner.
- Här används vårt dåliga rykte som fördel av de kriminella. De hotar med att skicka Kronofogden efter dem om de vägrar betala och tyvärr faller nog de flesta för hoten, säger Mikael Gavatin.
Ett typexempel är att företagarens "skuld" köps upp av ett inkassobolag som i sin tur hotar med Kronofogden om denna inte betalar.
Om inkassobolaget ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogden görs en anteckning i Kronofogdens register. Det är just denna anteckning som gör att de flesta går med på att betala, menar Dick Malmlund på Varningsinfo som under lång tid arbetat för att stoppa skojföretag.
- Företagaren vet att registreringen kan ge svårigheter att få exempelvis lån eller krediter, det kan till och med innebära slutet för ett mindre företag. Därför går de flesta med på att betala, säger Malmlund.
På Kronofogden har man uppmärksammat den lagstiftande Riksdagen om problemet och ämnet har varit uppe för diskussion.
- Än så länge har det inte hänt något. Vi använder oss av de lagar och regler vi har och som det ser ut i dag kan vi inte motverka problemet, fortsätter Mikael Gavatin.
En lösning skulle exempelvis vara att Kronofogden får möjligheten att ifrågasätta ett krav om betalningsföreläggande direkt när det når myndigheten innan de registrerar en anmärkning, menar Gavatin.
- Samtidigt kan jag tycka att inkassobolagen skulle ta ett större ansvar. I det här avseendet är ju inkassobolagen en mellanhand för de kriminella.
Om inte ens ni som statlig myndighet kan stoppa den här typen av problem, hur ska man som göra om man blir drabbad då?
- Man ska vägra att betala. Min erfarenhet är att om man bestrider fakturan ända till domstolen så ger skojarna upp. De vet att deras verksamhet inte är vattentät och att deras resonemang troligen inte skulle hålla i en djupare granskning.