...liksom Verkebäcksbron.
Trafikverket väntas satsa uppemot 800 miljoner kronor på Skramstads- och Verkebäcksbroarna under de kommande åren. Motivet är att höja bärkraften. Broarna är inte godkända för de allra tyngsta transporterna, BK4.
Hur löser man det behovet i dag?
– Om man behöver genomföra antingen väldigt tunga, eller långa transporter kan man söka dispens, säger Ida Dessin, samhällsplanerare på Trafikverket.
Framförallt så har Trafikverket beviljat dispenser för väldigt långa ekipage som färdats genom länet i samband med vindkraftens utbyggnad. Ida Dessin säger att en lösning som förekommer när tyngre transporter ska färdas över broar som inte är godkända i rätt viktlass är att lastbilen får köra mitt på bron. Då fördelas vikten bättre än om lastbilen kört närmare en av kanterna på bron.
Alternativet är att ta en omväg. Ida Dessin konstaterar efter en titt på kartan att alternativet till E22 är att ta riksväg 34 från Linköping till Ålem.
– Om man har en transport från Gamleby till Gunnebo skulle man nog välja att försöka få en dispens istället, konstaterar hon.
Målet med att bygga om broarna är att transportörerna ska slippa tillståndssökande. För att E22 ska bli helt godkänd så finns det fler punkter söderut utöver Verkebäck och Skramstad som behöver åtgärdas.
Varifrån kommer behovet av tyngre transporter?
– I södra länsdelen har vi ett bättre vägnät för BK4. Det har kommit till efter behov från skogsindustrin, men det finns fler branscher som skulle ha nytta av det. Får man ha längre och tyngre transporter kommer det inte att krävas lika många transporter, säger Ida Dessin.