Buller växande miljöproblem

Buller är en av de få miljöföroreningar där problemen fortfarande ökar i omfattning, med de negativa effekter det har på hälsa och livskvalitet. Samtidigt betraktas buller av många som en ren komfortfråga. "Litet buller får man väl tåla" är en kommentar man ofta får höra när man försöker vidta åtgärder för att minska bullret. Samma riktvärden för trafikbuller har varit vägledande alltsedan 1960-talet då de formulerades som ett långsiktigt mål. Varken långsiktigt mål eller riktvärden har skärpts sedan dess. I stället har krav ställts på lättnader i riktvärdena för att möjliggöra byggandet av bostäder i bullerutsatta områden.Varför är det så här? Ett skäl kan vara att buller till skillnad för andra miljöföroreningar inte lagras i naturen. Det försvinner så fort ljudkällan tystnar. Glaciärer smälter inte av buller och buller förorsakar inte algblomning. Buller syns inte men det påverkar människors hälsa. Senare tids forskning har visat att bullrig miljö ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, stress och sömnstörningar. Det har också visats att barns inlärningsförmåga försämras när de vistas i bullrig miljö. Det behövs nu en ny, modern handlingsplan mot buller. Buller från trafiken och andra bullerkällor måste erkännas som ett folkhälsohot. Vi behöver ett nytt bullermål som formuleras i hälsotermer - alla ska ha rätt till en god ljudmiljö.Forskning har visat att tillgång till tyst sida på bostäderna och tillgång till tysta områden har visat sig ha mycket positiv betydelse för hur människor upplever och påverkas av ljudmiljön. Rätt till tillgång till en tyst sida i bostäderna bör därför ingå i ett nytt bullermål. För att nå målet en god ljudmiljö behöver källorna till bullret åtgärdas. Det är främst vägtrafiken, tågtrafiken och flyget det handlar om. För att få ner bullret från vägtrafiken kan insatser från väghållarna, däckstillverkarna och biltillverkarna betyda oerhört mycket liksom att få till stånd "tysta vägbeläggningar". De betyder mycket för ljudnivån. Tysta vägbeläggningar har i danska studier visats vara mer kostnadseffektiva än bullervallar. Dubbdäck skadar dock de tysta vägbeläggningarna. I Sverige borde vi därför införa samma restriktioner för deras användning som man har i Norge.Det finns andra åtgärder som också kan bidra till att skapa goda ljudlandskap i samhället och få ner bullret. Här är några exempel: Att införa hastighetsbegränsningar, att använda bullerskärmar med absorbenter, att minska ljud från fläktar och andra installationer och att begränsa tung trafik i bostadsområden nattetid kan bidra till en bättre ljudmiljö. Att bygga samman hus som vetter mot trafikleder så att husen bildar en bullerskärm och får en tyst sida är en intressant möjlighet som också ger vinst i form av tomtmark.Hur påverkar man då beslutsfattarna? Någon har litet elakt sagt att politiker räknar bara pengar och röster. Hälsa och livskvalitet kommer längre ner på prioriteringslistan. Nu har buller visat sig kosta. Då kanske det kan börja hända något. De beräkningar av den ohälsa buller förorsakar har landat på siffran 5 -10 miljarder per år, alltså i nivå med kostnaderna för fallskador.När det gäller fallskadorna kraftsamlar man för att på olika sätt försöka förebygga dem. Nu är det dags att sluta betrakta buller som något man får tåla och börja arbeta för att förebygga den ohälsa buller förorsakar. Verktygen finns för detta. (SNB)