Det har varit ett veritabelt miljonras i prognoserna för barn- och utbildningsnämndens ekonomi 2012 de senaste veckorna.
Den 13 september stämplades en prognos in där det talades om ett underskott på i storleksordningen 20 miljoner kronor.
Två veckor senare uppdaterades prognosen inför att barn- och utbildningsnämnden skulle sammanträda. Då hade underskottet ökat till 25,1 miljoner kronor. Orsaken var att man tidigare utgått från att lärarnas löneökning i årets lönerörelse skulle bli 2,7 procent. Det verkliga resultatet blev 4,2 procent.
Vid mötet på tisdagen hade den nyanställde förvaltningsekonomen Anna Liffner gått igenom siffrorna ytterligare, och funnit att läget ser ännu sämre ut. Nu pekar det mot ett minus på 31,1 miljoner kronor.
Vad beror försämringen på?
- Det har vi inte hunnit analysera än, säger förvaltningschefen Kalle Söderberg.
I våras fick skolan och barnomsorgen ta fram en rad besparingar, som tillsammans innebar nerdragningar med 66 tjänster.
Är orsaken att de besparingarna inte genomförts fullt ut?
- Nej, vi har gjort kontroll av antalet anställda och även sett att löneutbetalningarna minskat. De besparingarna har genomförts.
Ett resultat av det ökade underskottet är att politikerna skärper kraven på den ekonomiska redovisningen.
- Vi måste få en redovisning enhet för enhet, för att upptäcka var minusen finns, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Christin Rampeltin Molin.
Ett annat område där hon vill ha en tydlig redovisning är fastighetskostnaderna. Hur mycket kostar olika fastigheter, och vilka lokaler har man sagt upp?
- Den senaste tiden har vi fått lägga mycket tid just på fastighetsfrågor, säger hon.
Kalle Söderberg tror att en mer detaljerad redovisning inte bara är viktig för politikerna.
- Även vi tjänstemän behöver den, och jag tror att det är viktigt att man ute på enheterna får en redovisning av hur det går för den egna enheten.