Cellulosadoften spreds sig åter över Edsbruk när sodapannan gick i graven

Klockan ett på fredagseftermiddagen skulle sodapannan fällas. Axel Nilsson, kommunalkamrer i Tjust-Eds kommun mellan 1965 och -69 höll ett kort tal och ägaren till Edsbruk Holding, Henri Bergstrand talade också.
- När det smäller och sodapannan faller till marken är det slutet på en epok, men vi ska se det som en början och inte ett slut, en början på en ny tid. Det kommer att ta ytterligare något år innan synbara förändringar sker, men avsikten är att bygga upp en hotellanläggning här där bruket legat, ett hotell med 150 rum. I Helgenäs är avsikten att bygga en skärgårdsby. Sammanlagt investeras 650 miljoner kronor.
Fällningen var förberedd. De båda sodapannorna innanför plåthöljet hade skurits loss så att de vilade på marken och lutade i den riktning som hela kolossen skulle falla. Nästan alla stödben var kapade, och precis innan första försöket kapades de sista.
Så small det. Det kom en rejäl rökpuff. Men sodapannan stod där, den stått sedan den stod klar 1982.

Kaffet som skulle följa rivningen fick drickas under väntetiden istället och sedan kom meddelande att nästa fällningsförsök skulle göras först en timme senare.
Sent på eftermiddagen gjordes ett nytt försök. Sodapannans sista fäste skulle sprängas bort. Det small rejält. Men pannan stod kvar.
En suck gick genom publiken som återvänt. Strax därpå följde ytterligare en smäll, ännu högre. Men pannan stod kvar.

Till slut kopplades en grävmaskin via en wire till ett stödben, som var helt avskuret men som pannan vilade på ändå. Stödbenet drogs undan och då föll sodapannan med ett brak. Ett stort dammoln virvlade upp och för en stund doftade det åter cellulosa över Edsbruk.
Gänget som rivit pannan rusade upp på vägen för att se hur den fallit.
- Tyvärr föll pannan inte helt enligt ritningarna, säger Bo Hörnquist, Rivab, Göteborg. Skorstenen slog i vägbanan, men för övrigt känns det riktigt skönt att det gick bra till slut. Det var en seg rackare!