Det var för två veckor sedan som kommundirektören Carl-Magnus Mårheden fick i uppdrag av politikerna att utreda vem som hade ansvaret för de så kallade tvärsektoriella uppdragen.
Uppdragen var ett sparpaket som skulle sänka kommunens kostnader med 80 miljoner kronor. Förenklat kan man säga att Västerviks kommun valde för några år sedan, när många kommuners ekonomier var pressade, att genomföra ett sparpaket som skulle vara mer långsiktigt. Fullt ut skulle paketet inte verka förrän 2011 och 2012.
Istället för att bara dela ut sparbeting på olika verksamheter, skulle man försöka spara på en rad övergripande områden: administration, bolagsbildningar, konkurrensutsättning, inköp med mera.
Sparpaketet misslyckades och är i dag en av förklaringarna till det stora underskottet 2011.
I mars 2011 kom varningssignaler om att uppdragen inte alls levde upp till förväntningarna. Då sattes ett första batteri med åtgärder in för att räta upp kommunens ekonomi.
I september kom kommunens nästa delårsrapport, som gällde årets första åtta månader. Enligt Mårhedens utredning sades det inte mycket om de tvärsektoriella uppdragen då.
- Läste man den tillhörande texten kunde man förstå att det var problem, men läste man siffrorna såg det ut som att allt löpte på, säger Carl-Magnus Mårheden.
Under sommaren hade kommunens ekonomichef lämnat sin anställning. En vikarie tillträdde i augusti.
Dessförinnan hade det skett ett byte på redovisningschefsposten under våren. Dessutom hade ekonomikontoret minskat sin bemanning med en controllertjänst.
- Ett problem vid chefsbytena blev informationsöverföringen, säger Carl-Magnus Mårheden.
Finns de resurser som behövs för ekonomisk kontroll i dag?
En ny ekonomichef, Anders Björlin, är rekryterad och på plats. En av de förändringar som är på gång enligt honom är ett bättre datorsystem för att hjälpa chefer ute i verksamheten med ekonomin.
- Vi installerar ett nytt beslutssystem som gör att de ser hur de ligger till i förhållande till budget, och hur prognosen för deras verksamhet ser ut. Det är information som varit ganska omständig att få fram tidigare.
Enligt Carl-Magnus Mårheden borde man satt större press på verksamheterna att verkligen sänka kostnaderna:
- Nu har samtliga nämnder fått ett beting på hur mycket de ska spara genom de tvärsektoriella uppdragen.
Klarar de inte av nå upp till målet blir nämnderna tvungna att hitta andra besparingar.
Ett exempel på varför ett uppdrag inte gav så stora besparingar som man räknat med är de ramupphandlingar som gjordes för att pressa priserna. Enligt en återrapportering ledde de sänkta priserna till att många verksamheter istället började handla mer.