Conny har pippi på stora fåglar
Conny Collin tröttnade på hönsen hemma på Långgöls gård i Blekinge. I stället köpte han in betydligt större fåglar. I dag har han 150 strutsar som glider runt i de inhägnade områdena.
Strutsar i stället för kossor. Det är framtiden för den svenska landsbygden, menar Conny Collin.
Foto:
På golvet i den ombyggda maskinhallen ligger ett tjockt lager av halm och några meter bort från gallret står en jättelik byggfläkt som kopplas in om temperaturen skulle sjunka alltför mycket under den kalla årstiden.
- Vi tar in strutsarna varje natt. Ibland får de vara inomhus även på dagarna under vinterhalvåret. Regn och blåst är inget som de uppskattar. Däremot gör det inget om det är några minusgrader, förklarar Conny Collin.
Strutsarna är snabba och accelerationen är häpnadsväckande. De kraftiga benen gör att fågeln kommer upp i en hastighet av 60 kilometer i timmen.
När Conny tillsammans med hustrun Ann köpte in de första djuren för drygt tio år sedan tillhörde de pionjärerna i Sverige. Sedan dess har det både hunnit dyka upp och försvinna en hel del strutsfarmare. Conny tror att det beror på att många trodde att det skulle vara enkelt att tjäna snabba pengar på djuren.
- En del hade inte ens erfarenhet av djurhållning. För att lyckas med detta måste man ha både kunskap och avsättningsmöjligheter för produkterna. Det tar tid att arbeta upp en sån här verksamhet från noll.
Trots att han jobbat intensivt både med sitt företag och inom olika nationella intresseföreningar för strutsar säger han att marknaden ännu är i sin linda. Visst finns det en hel del kunder som köper strutskött till de större högtiderna. Och visst går det att beställa strutsfilé på många av de finare restaurangerna. Men marknaden för strutsköttet är ändå försvinnande liten om man jämfört med vanligt kött.
- Men vi ser en enorm potential. Det är ju inte bara köttet som är intressant. Det mesta går att använda. Skinnet är mjukt och slitstarkt och har sedan länge använts till väskor och skor. Plymerna används till prydnad eller till dammvippor inom dataindustrin. Och äggen, som har en lite grövre struktur än hönsägg, går alldeles utmärkt att använda till olika typer av bakverk.
Varje dag äter djuren närmare tre kilo av olika växter. Gräs, grönsaker och ensilage står på menyn och när de är utomhus betar de i hagen.
Strutsarna hemma hos Conny Collin är vid det här laget vana vid besök. Var och varannan dag kommer det studiebesök.
Besökarna får sig en guidad tur på cirka en timme där Conny delar med sig av sina kunskaper om strutsar i allmänhet och strutsfarmeri i synnerhet. Han berättar att han fick idén för tre år sedan när han besökte sonen som då studerade i USA. De besökte en farm i Missouri och fick se hur det fungerade i verkligheten.
StrutsStrutsen som den ser ut i dag har funnits i två miljoner år. Den finns avbildad på egyptiska hieroglyfer och omnämns även i Bibeln.
Fågeln lever vild i Afrika där den anpassat sig till ökenklimatet. Därmed tål den både extrem värme och kyla bra, vilket gör den lämplig för uppfödning även på norra halvklotet.
Hjärnan är stor som en valnöt men synen är god. Den kan se ett tumstort föremål på 1,6 kilometers avstånd. Hannen väger mellan 150 och 200 kilo och honan mellan 100 och 150 kilo, beroende på ras.
Honan lägger 40 till 60 ägg per säsong. Knappt hälften av kycklingarna överlever. På ett år ökar kycklingen i vikt från 700 gram till 100 kilo.
Fågeln lever vild i Afrika där den anpassat sig till ökenklimatet. Därmed tål den både extrem värme och kyla bra, vilket gör den lämplig för uppfödning även på norra halvklotet.
Hjärnan är stor som en valnöt men synen är god. Den kan se ett tumstort föremål på 1,6 kilometers avstånd. Hannen väger mellan 150 och 200 kilo och honan mellan 100 och 150 kilo, beroende på ras.
Honan lägger 40 till 60 ägg per säsong. Knappt hälften av kycklingarna överlever. På ett år ökar kycklingen i vikt från 700 gram till 100 kilo.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!