Vid några tillfällen blir tonen mellan Gunnar Jansson (S) och Kenneth Hardy Axelsson skarp när de presenterar barn- och utbildningsnämndens beslut att lägga ner de specialenheterna för elever med särskilda behov. Nämnden var djupt oenig.
De som vill lägga ner enheterna säger att de inte gör det för pengarnas skull. Är det sant? Vad får nedläggningen för ekonomiska effekter?
De båda politikerna ger helt olika bild. Nedläggningsmotståndaren Axelsson säger att när förslaget om nedläggningen kom fram så motiverades det med att verksamheten kostade så mycket pengar.
- Sedan har det tonats ner, men inofficiellt är det en besparing, säger Axelsson.
- Det är inte sant. Det finns inte ett papper på någon besparing, det finns inte med i någon budget, svarar Jansson.
Gunnar Jansson säger att motivet helt och hållet är omtanke om barnen. Man tror att barnens självkänsla kan bli bättre om de får möjlighet att gå kvar i sina hemskolor. Det finns ingen uppskattning av vad de extrainsatser som krävs för att de ska kunna gå kvar i sina hemskolor kommer att kosta.
- Det kan mycket väl bli dyrare än att ha kvar resursskolorna.
Vilket stöd kommer eleverna att få på sina hemskolor?
Det är inte klart än. Kenneth Hardy Axelsson är kritisk till att man fattar nedläggningsbeslutet först, och funderar över ersättningen först därefter.
Socialdemokraterna, med stöd av moderaterna, centerpartiet och miljöpartiet, antog dock ett yttrande som går ut på att nu får kommunens alla skolor gå igenom vad man har för resurser att ta hand om elever med speciella behov. Skolorna ska också göra en bedömning om de behöver ytterligare resurser för att kunna ta emot eleverna på hemmaplan.
Kunskapen hos de anställda vid de tre nedläggningshotade resursskolorna ska tas tillvara. Personal från resursskolorna finnas med i den grupp som ska ta fram ett förslag på hur eleverna ska få stöd på sina hemskolor.
- Skulle vi märka att det inte fungerar så kommer vi att starta resursskolorna igen. Det ligger ingen prestige i det här för oss, säger Gunnar Jansson.