En bit från parkeringen vid Lillön hörs ett svagt ljud inifrån skogen. Det är en skotare som lastas full med virke, som sedan ska transporteras ut till vägen. På marken ligger fortfarande en hel del ris och nedfällda träd kvar, men också det ska röjas undan.
– Det ska bli betesmark här, förklarar skotarföraren Fredrik Einarsson från Humlenäs skogstjänst.
Området på norra och mellersta Gränsö började gallras i oktober, och arbetet beräknas vara klart inom kort.
– Förhoppningsvis är det här sista veckan. Arbetet har gått bra, men man har fått se upp för folk som promenerar här.
Längs vägkanterna i närheten och vid Lillöns parkering ligger timmerhögarna på rad. En boende i området, som hört av sig till VT, tycker att det är väl mycket träd som huggits ner. "Mängden bör ifrågasättas", menar hon, och hänvisar till växtligheten och insekterna på Gränsö med dess unika biotopiska mångfald.
En synpunkt som Kenth Fjällroth på Västervik miljö och energi, som är ansvarig för skötseln av kommunens skogar och naturreservat, känner igen.
– Man kan tycka att det är mycket när man tittar på högarna, men man får tänka på att det handlar om väldigt stora areal.
Dessutom, påpekar Kenth Fjällroth, är det bättre att röja ordentligt när man ändå är i gång.
– Det blir ju ett ingrepp med lastbilar och grävmaskiner, så det är bättre att göra en ordentlig drive, och sedan får det vara lugnt. Men det är alltid kontroversiellt när man avverkar träd. Speciellt i naturskyddsområden, och speciellt ute på Gränsö. Men det finns en skötselplan från kommunstyrelsen som vi följer.
Målet med gallringen är att skapa mer plats för att skogen ska utvecklas och må bra. På flera platser vill man få fram mer lövträd.
Skötselplanen tillåter mer avverkning på vissa platser, mindre på andra. Det beror på vilken naturtyp och vilka slags naturvärden området har.
– Nu är det de mer traditionella skogsområdena vi berört.
Redan i fjol påbörjades en del av röjningsarbetet i naturreservatet, då i hagmarksområdet mellan Gränsö och slottet. Det är Kenth Fjällroth som tillsammans med kommunekologen Lars Kåremyr som gjort bedömningarna om hur mycket som ska avverkas på respektive område, men entreprenörer som utför själva arbetet.