Därför synar de ekarna

Sedan ett och ett halvt år tillbaka pågår en inventering av ekar i Västerviks kommun. Naturskyddsföreningen i Tjust står bakom projektet.

Arter. Mulm heter det material som ofta ligger vid foten av ekar. Där finns ofta spår efter många olika arter.

Arter. Mulm heter det material som ofta ligger vid foten av ekar. Där finns ofta spår efter många olika arter.

Foto: Kristina Westring

Västervik2017-08-30 19:30

Att ha kännedom om vilka arter som finns i olika miljöer är avgörande vid exploatering och bevarande av markområden. När det gäller ekar i Västerviks kommun, miljön i och omkring dessa, fanns det tidigare bristfällig kunskap. Det var därför som Naturskyddsföreningen i Tjust startade ett projekt för att kunna inventera kommunens eklandskap.

– Länsstyrelsen i Östergötland pekar ut några områden i Sverige som extra skyddsvärda. Däribland i Tjust. Vi ville titta närmare och se vad man kunde hitta här hos oss. Se om det finns bevis på höga värden, säger Jan Henriksson, naturvårdsbiolog och projektledare.

Inventeringen började med att lokalisera de områden som har ekbestånd.

– Vi studerade flygbilder och tittade på Skogsstyrelsens kartor över nyckelbiotoper. Från det materialet fick vi fram en lista och sedan ringade vi in några områden som vi tittar närmare på. Vi har inte varit i naturreservat eftersom de är länsstyrelsens ansvar.

Det är i höjd med Almvik och söderut öster om E22 som den huvudsakliga inventeringen ägt rum.

– Vi går från ek till ek i ett område. Med hjälp av GPS tar jag ut koordinater för trädet så vi vet exakt var det står. Sedan börjar själva letandet efter arter i och omkring eken.

I projektet har man hittat ett tiotal arter av hotade lavar, bland annat kortskaftad parasitspik. De arter som bor i ekars håligheter kan man se spår av på marken. Mulm är ett löst material som kommer från ekens innandöme.

– I mulmen kan man ofta hitta spillning från fladdermöss och insekter. Här lever bland annat läderbaggen, säger Jan Henriksson.

De fynd som man gör inom projektet rapporteras in på Artportalen som är en nationell databas för vilka arter som hittats, när och var. Den drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med medel från Naturvårdsverket.

– Artportalen är tillgänglig för alla och meningen är att myndigheter och företag som planerar exploatering ska kunna använda fakta därifrån som underlag vid beslut. Det som finns i databasen ska även ge kunskap om vilka områden som skulle kunna bli till nya skyddade områden eller naturreservat.

Inventeringen av eklandskap i Tjust pågår fram till årsskiftet och projektet finansieras med medel från Alvins fond för fågelskydd och LONA (Lokala naturvårdssatsningar) i samarbete med Västerviks kommun. Enligt Jan Henriksson kan projektet komma att ansöka om ytterligare medel för en fortsättning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om