Tystnaden och koncentrationen är så påtaglig att den nästan går att ta på, när de tre kursdeltagarna jobbar med sina smycken.
Anne-Marie Larsson fick den här kursen i julklapp. Hon tycker att det är mycket bättre att gå två hela dagar på detta sätt, än ett par timmar per kväll i flera veckor, som det ofta är på studiecirklar.
När VT hälsar på, håller hon på att såga ut en utsmyckning till en ring. Det går inte fort, men det är kanske tur, när man sågar i ett så fint material som silver.
Strax intill sitter Christer Fällgren, som tillverkar en överraskning till sin fru.
Vad det ska bli, kan vi förstås inte avslöja här, men vackert är det.
Elin Asplund gör två armband, ett åt sig och ett åt sonen. Med hammarens hjälp bankar hon in bokstäver i det mjuka silvret.
– Jag har tänkt på det här länge, så jag har massor av idéer, säger hon.
Kursledaren Ulrika Pecher har tidigare haft kurser hos Medborgarskolan, men tycker att det är bättre att vara i verkstaden i butiken, eftersom den är större. Dessutom är det bra att köra heldagar, tycker hon.
Hon planerar att ha fler kurser framöver och det finns platser kvar. Men hon tar bara emot tre kursdeltagare åt gången. Annars blir det svårt att hinna med att hjälpa alla.
Varför just silver som material?
– Det är en kostnadsfråga. Guld är för dyrt att leka med. Silver är ett lättarbetat material och det blir blankt och fint.