"De gamla äpplesorterna är utmärkta"

Fredrik är årets nykomling, han är välformad och har en populär mor vid namn Aroma. Det handlar förstås om äpplen och äppleträd.

Mats Nilsson föredrar äldre äpplesorter. I hans egen trädgård växer Katja, som ger sommarfrukt, och Aroma som ger höstfrukt.  Foto: Lisa Olaison

Mats Nilsson föredrar äldre äpplesorter. I hans egen trädgård växer Katja, som ger sommarfrukt, och Aroma som ger höstfrukt. Foto: Lisa Olaison

Foto: Lisa Olaison

Västervik2009-09-19 00:07
För många människor är äppleträdet, eller äppleträden, ett viktigt inslag i den egna trädgården. Träden sköter sig i det närmaste själva och kan bli riktigt gamla. Blommande äppleträd på våren påminner om att sommaren är nära förestående och krispiga söta äpplen förgyller tillvaron en smula när höst- och vintermörkret lagt sig. Och vem har inte hört den slitna ramsan: "One apple a day, keeps the doctor away"? Det krävs säkerligen mer än ett äpple om dagen för att hålla sig kärnfrisk. Men vi kan nog i alla fall konstatera att äpplet är en nyttig frukt som de flesta gillar.När det kommer till val av äppleträd är vi svenskar ganska konservativa enligt Mats Nilsson på Mariebergs Trädgård i Västervik. De gamla hederliga sorterna som exempelvis Aroma (som visserligen utvecklades så sent som i mitten av 1900-talet), Ingrid Marie och Gravensteiner efterfrågas i första hand, vilket inte är så konstigt, menar han.- De grundläggande sorterna är utmärkta och det finns egentligen inget behov av att utveckla nya. Det är i första hand de med ett specialintresse för fruktträd som tycker att det är spännande med nya varianter. Men personligen tycker jag att det är fullt tillräckligt med de gamla egentligen. Ändå försöker man på handelsträdgården att varje år prova åtminstone någon ny äppletyp i sortimentet. I år föll valet på Fredrik som är en korsning mellan Aroma och ett amerikanskt urval äpplen. Fruktköttet beskrivs som milt, kryddigt och friskt.- Aroma är ett av de populäraste sorterna i Sverige. Det är en ätfrukt, vilket betyder att äpplet är gott att äta precis som det är. Frukten är mogen på hösten, i oktober, och har en frisk smak, säger Mats.Aroma är i sin tur en korsning mellan de ännu äldre sorterna Ingrid Marie och Filippa. Totalt är det ett 50-tal varianter som i dag är gångbara ur handelssynpunkt och som därmed drivs upp på plantskolorna i Sverige, förklarar Mats Nilsson.Jämfört med andra vanliga fruktträd är äppleträdet tacksamt på så vis att det ger frukt nästan omedelbart.- Plommonträd ger frukt först efter fem till sju år medan äppleträdet kan ge åtskilliga kilo äpple på trädet bara efter ett par års odling för att göra en jämförelse, säger Mats Nilsson.De flesta av de äppleträd som säljs i dag är så kallade pysslingträd. De växer sig sällan högre än tre till fyra meter.- På så vis blir de hanterbara och det går lätt att plocka frukt från dem.Ett knep för att trädet ska må så bra som möjligt och därmed ge rikligt med frukt är att binda ner grenarna så att de sträcker ut sig horisontellt. - Det ska vara lagom luftigt mellan dem och de får inte växa i kors. Ett tips är att använda spaljé.
Kortfakta om äpplen:
Äpple växer vilt på många ställen i världen och man är inte helt säker på varifrån det ursprungligen kommer.Klostren har betytt mycket för utbredningen av äpplen i Europa. De äldsta sortbeskrivningarna kommer från ett kloster i England och är från år 1204.Det finns en mängd äppelsorter, varav några är mycket gamla. Äldst av de sorter vi känner i Norden är Gråsten/Gravensteiner, från cirka år 1700, samt några sorter från början av 1800-talet, häribland Cox Orange, Jonathan och McIntosh. I Sverige finns ett stort antal odlade sorter av apel, bland de mest uppskattade och odlade är sådana som Astrakan, Gravensteiner, Ingrid Marie, Lobo, Oranie, Signe Tillisch, Sävstaholm, Transparente Blanche och Åkerö. Antalet saluförda sorter av äpplen minskar, men intresset för äldre och sällan odlade sorter av apel har ökat igen, och ett stort arbete sker regi av Programmet för odlad mångfald (POM) i syfte att bevara dem i odling. Källor: Naturhistoriska riksmuseet (http://linnaeus.nrm.se/flora) samt www.livsmedessverige.org
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om