Trä är framtiden sägs det. Ändå hade Västerviks gymnasiums finsnickeriprogram bara två sökande innan läsåret 2016/2017 skulle dra igång. Men efter att några elever från IM-programmet värvats till utbildningen fick man ihop en klass. Hur länge de nyanlända eleverna varit i Sverige varierar från sex månader till ett år, och läraren Michael Engström säger att om de bara få bukt med svenskan så kommer de att kunna få en ljus framtid inom svensk träindustri.
Sedan höstterminens start har eleverna tillverkat varsin pall.
– Jag är jättenöjd! säger Shadab Sediqi och visar stolt upp sitt arbete.
Flera av eleverna saknar någon längre skolbakgrund från sina hemländer. De har arbetat istället för att gå i skolan och en del av dem har därför erfarenhet av att jobba med trä. Alex Shambel till exempel. Han går andra året på utbildningen och sökte just för att han tycker att det är kul med snickeri. Klasskompisen Nenad Kominovic säger att han blev intresserad av att arbeta med trä när han hade slöjd på högstadiet.
Känns det som om ni har en framtid inom träindustrin?
– Ja, det är därför vi går här, säger Nenad.
– Egentligen vill jag bli fotbollsproffs men jag kan tänka mig det här också, säger Alex och skrattar.
Gymnasiets trävecka har dragit igång och på onsdagen fick eleverna lyssna på föreläsningar om trä och industrin. Behovet av träindustriarbetare är mycket större än antalet sökande till landets utbildningar, berättar Michael Engström. Därför är de på gång att starta upp en vuxenutbildning för att täcka behovet, även om allt inte är klart än. Och för att ytterligare stärka de nyanlända elevernas chanser till jobb ska de införa yrkessvenska till våren, som ett komplement till svenskan de redan läser. Michael Engström säger att finsnickeriutbildningen är ett bra val om man vill ha jobb.
– Om man blir duktig här så blir man attraktiv på arbetsmarknaden. Det finns mellan 26 till 30 trärelaterade företag i den här regionen, inom en radie av 80 kilometer, säger han.
Ändå är det bara 30 procent av programmets utgångna elever som stannar i branschen. Men Michael säger att det troligtvis beror på att man inte alltid vet vad man vill bli när man är 16 år och att man därför väljer en annan inriktning. Och även om det inte är finsnickare som efterfrågas så har eleverna fått med sig en bra grund att stå på.
– De blir maskinsnickare när de går ut här, när de är klara här är de så pass förberedda att de kan gå ut och arbeta i träproduktion, säger Michael Engström.