De vägrar låta sig tystas

I snart tre år har Elias Andersson i Västervik levt med sjukdomen narkolepsi, som han fick av vaccinet mot svininfluensa. För att få mer ersättning måste föräldrarna lova att inte driva fallet vidare. Men det tänker de inte lova.

Elias Andersson, här med föräldrarna Johan och Heléne, tänker inte avsäga sig möjligheten att driva en rättsprocess i framtiden, något som krävs om de ska få förskott på ersättningen.Foto: Anders Steiner

Elias Andersson, här med föräldrarna Johan och Heléne, tänker inte avsäga sig möjligheten att driva en rättsprocess i framtiden, något som krävs om de ska få förskott på ersättningen.Foto: Anders Steiner

Foto: Anders Steiner

Västervik2012-10-19 00:00

Elias Andersson är en av 125 personer i landet som har fått sin narkolepsi godkänd som läkemedelsskada, av totalt 260 anmälda fall.

Det kan ta lång tid att få skadan godkänd. Det kan också ta lång tid innan sjukdomen upptäcks, om det är så små patienter som spädbarn det handlar om.

I de fall där sjukdomen har godkänts som skada har en engångsersättning på 50 000 kronor per person betalats ut från Läkemedelsförsäkringen.

Men vilken ersättning det blir mer, är ovisst. Det är först när Elias har fyllt 18 år som en bedömning görs av kvarstående besvär.

Den som inte vill vänta till dess kan få 70 000 kronor i förskott redan nu. Men då måste de lova att aldrig driva frågan vidare själva och stämma någon för det som har hänt, till exempel det bolag som tillverkade vaccinet, Glaxosmithkline.

Heléne Derbert och Johan Andersson, Elias föräldrar, är upprörda över villkoren för att få förskott.

- Skriver vi på avtalet, överlåter vi till Läkemedelsförsäkringen att driva rättsprocessen i framtiden. Men Läkemedelsförsäkringen ägs ju av läkemedelsbolagen, bland andra Glaxosmithkline. Och Läkemedelsförsäkringen har aldrig drivit någon process under de 30 år som den har funnits, säger Johan.

Anders Hultman, skadechef på Läkemedelsförsäkringen, bekräftar att uppgiften stämmer.

Varken Heléne eller Johan tänker skriva på något avtal som tystar dem från att driva ärendet i framtiden. De känner ingen annan som tänker göra det heller.

När det gäller Elias sjukdom är de kritiska till att det finns ett tak på 10 miljoner kronor per person som man kan få i ersättning som drabbad. Det är inte så mycket som livsinkomst.

- Vi vet ju inte om Elias någonsin kommer att kunna jobba.

En annan sak som oroar dem är att Sverige nu tillåter Fluarix som vaccin mot säsongsinfluensa. Det tillverkas på samma sätt som Pandemrix och rekommenderas i Finland bara till personer över 65 år.

Men i Kalmar län används ett annat vaccin.

- Här behöver man inte ens fundera på det. Vi har Vaxigrip, samma som i fjol, säger smittskyddsläkare Claes Söderström.

När VT hälsar på hemma hos Elias i Västervik är han inte i skolan, fast det är mitt på torsdagsförmiddagen. Oftast orkar han inte gå dit. Han får högsta dosen av sin medicin, Concerta, men den hjälper inte riktigt och ibland får han biverkningar. Han mår illa och får huvudvärk.

I januari fyller han 13 år. Då önskar han sig en ny dator att spela på.

- Det är det enda som kan hålla en vaken, säger han.

Bakgrund

Det var på hösten-vintern 2009-2010 som den stora vaccineringen mot svininfluensa ägde rum i Sverige. Vaccinet hette Pandemrix.

En av de biverkningar som vaccinet gav var narkolepsi. Symtom på sjukdomen är: sömnattacker (ofta i samband med stillsamma aktiviteter eller monotont arbete), trötthet på dagen, kataplexi (när man tappar kontrollen över vissa muskler, till exempel att benen plötsligt viker sig när man skrattar eller är arg) och sömnparalys (när man känner sig förlamad i samband med insomnande och uppvaknande, och varken kan tala eller röra armar och ben).

Källa: Vårdguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om